torsdag, maj 31, 2007

Goda bakterier - försiktighet med antibiotika

(fortsättning från igår)
...Som jag skrev i måndags så kan antibiotika störa tarmflorans innehåll. Antibiotika kan vara fantastiskt bra när det verkligen behövs men är ingenting man ska äta i onödan så länge det finns några alternativ. Det tar kroppen cirka 1,5 år att återgå till det normala efter en kur. Den bredspektriga antibiotikan har djupgående effekter på den nomala floran och slår ut både de goda och dåliga bakterierna.
Det man kan tänka på om man äter antibiotika är att under tiden äta kost som innehåller lactobakterier. Det finns också preparat att köpa i hälsokosten som man kan börja ta direkt efter avslutad kur som hjälper kroppen att snabbare komma i balans.
Förutsättningen för att tillförseln av lactobakterier genom födan ska fungera är att bakterierna kan överleva den sura miljön i magsäcken och få fäste på tarmslemhinnan. Någonting som jag och flera andra jag känner har provat och varit väldigt nöjda med är Holistic Horizons produkter framtagna av Robert Gray.
Det är... (forsättning imorgon)

Andra bloggar om: ,

onsdag, maj 30, 2007

Goda bakterier - lactobakterier

(fortsättning från igår)
...Om vi ser lite närmare på immunförsvaret i tarmen och bakteriefloran så gäller det alltså att ha tillräckligt mycket goda bakterier i tarmen. Där har mjölksyrebakterier i kosten en viktig roll. Pribiotiska lacto- och bifidobakterier tillsätts idag i allt fler livsmedel som fil, yoghurt och fruktdrycker. Lactobakterier finns också naturligt i till exempel syrade grönsaker, gravlax, oliver, kapris, pickles, ost, surkål, saltgurka och salami.
En anledning till att vi idag får i oss för lite av de nyttiga lactobakterierna är kyl- och frysskåpen. De har ersatt mjölksyrafermenteringen(mjölksyrajäsningen) som konserveringsmetod.
Tidningen Hälsa hade en artikel "Håll dig frisk med nyttiga bakterier" i nummer 5 från 2006. Där står bland annat följande att läsa av Göran Molin, professor i livsmedelshygien vid Lunds universitet."- En återgång till gamla tiders vana att dagligen äta ofarliga bakterier skulle ge en bättre folkhälsa, tror Göran Molin. Vi skulle kunna få mindre hjärt-kärlsjukdomar, allergier, reumatism och inflammatoriska tarmsjukdomar. Kanske också fetma."
Som jag skrev... (fortsättning imorgon)

Andra bloggar om: , , , , , ,

tisdag, maj 29, 2007

Goda bakterier - immunförsvaret

(fortsättning från igår)
...Det förutsätter goda levnadsvanor i grunden, med en hälsosam kost, rik på frukt och grönsaker, fibrer och med rätt sammansättning av fettsyror. Där spelar de essentiella(livsnödvändiga) fettsyrorna omega-3 och omega-6 en viktig roll. Att vistas utomhus är ett annat sätt att hålla sig frisk och stark och motion förstås. Motion är också ett bra sätt att hantera stress och det är viktigt för bland annat tarmfloran. Även sömnen hänger ihop med immunförsvaret och att vila då och då för återhämtning.
Det som jag har skrivit nu om goda levnadsvanor är något som de flesta människor känner till men ibland glömmer bort eller inte har tid med. Men det är otroligt viktigt att hitta en bra balans i sina levnadsvanor om man ska orka i längden. Som vi alla känner till i dagens sämhälle är det svårt att hinna sätta sig in i saker ordentligt och sedan följa det till hundra procent. Veta exakt vad man ska äta till exempel men man kan försöka hitta en "gyllene medelväg". Äta en hyfsad kost, röra på sig lite grann, stanna hemma en feberfri dag efter en infektion med feber så att kroppen har en chans att komma igen. Där tycker jag att det märks en tydlig skillnad idag. Mot slutet av en infektion eller precis när den har gått över är många människor på jobbet igen fast kroppen är försvagad efter sjukdom. Det är synd och där tror jag att vissa människor har tappat en viktig kunskap om kroppen eller inte bryr sig om den. Kroppen behöver återhämtningstid vare sig vi vill det eller inte.
Så återigen denna balans, att få in det vi behöver i en pressad tillvaro. Om vi ser lite närmare... (forsättning imorgon)

Andra bloggar om: , , , ,

måndag, maj 28, 2007

Goda bakterier

"70 procent av immunförsvaret sitter i magen" har ni kanske sett och hört i tv-reklamen? Mer preciserat i tarmen. Där finns den så viktiga tarmfloran i form av olika bakterier. Bakteriefloran hos en vuxen person uppgår till cirka ett kilo och är därmed ett av kroppens största organ. Att en balanserad, fungerande tarmflora är mycket viktigt för vårt immunförsvar tror jag att fler har börjat förstå idag.
Bakteriefloran påverkas bland annat av matvanor och intag av vissa läkemedel. Fiberrik mat är bra och av stor betydelse och mjölksyrebakterier har en speciellt positiv påverkan. Däremot kan antibiotikabehandling, stress och dåliga matvanor störa tarmflorans innehåll.
Om vi ser till hela immunförsvaret i kroppen så behöver vi hålla det i trim för att undvika sjukdom. Det förutsätter... (fortsättning imorgon)

Andra bloggar om: , , , ,

fredag, maj 25, 2007

Fettsyror - vid viktnedgång?

(fortsättning från igår)
...Vad det gäller vuxna och intag av omega-3 och omega-6 rekommenderar SNR, Svensk näringsrekommendation, att 10 procent av det totala fettintaget ska komma därifrån för att undvika bristsjukdomar. Det totala fettintaget per dag bör vara mellan 20-25 energiprocent, så det blir alltså 10 procent på de 20-25 energiprocenten. Översätter man det i måltider så rekommenderas fisk, helst fet, 3 gånger i veckan.
Det är också viktigt att tänka på om man ska försöka gå ner i vikt. Många bantningsdieter är extremt fettfattiga och då är det nödvändigt att äta en bra kombination av fettsyror. Dessutom ökar fleromättat fett kroppens fettförbränning och det verkar som omega-3 fettsyrorna är allra bäst på det. I några fiskoljestudier har man sett viktminskning som ett bifynd bland försökspersonerna.
Trevlig helg!

Andra bloggar om: , , ,

torsdag, maj 24, 2007

Fettsyror - viktigt för barn

(fortsättning från igår)
...Barn har ett större energibehov per kilo kroppsvikt än vuxna. Därför behöver de mer näringstät mat än vi. Fett är ett nödvändigt ämne för små barn och deras utveckling och det är viktigt att föräldrarnas intag inte översätts på barnen. Idag pratar man mycket om barnfetma och det är bra att det uppmärksammas med det får inte gå till överdrift. Det gäller också att hålla isär vilket fett man pratar om. Barn rekommenderas fet fisk 3 - 4 gånger per vecka eller kosttillskott bestående av fiskolja eller linfröolja.
För en normal utveckling av fostret vid graviditet är de essentiella fettsyrorna viktiga. Speciellt under den senare delen av graviditeten då barnets hjärna, syn och inlärningsförmåga utvecklas samt under den första levnadsmånaden. Fet fisk behövs regelbundet under graviditeten och vid amning men kvinnor uppmanas ofta till försiktighet på grund av miljöföroreningar. Då kan man istället välja ett kosttillskott av omega-3 fettsyra.
Vad det gäller vuxna... (fortsättning imorgon)

Andra bloggar om: , , ,

onsdag, maj 23, 2007

Fettsyror - omega-6

(fortsättning från igår)
...Omega-6 har också många viktiga hälsoeffekter. Även den är viktig för hjärnan på många sätt som vid inlärning, läs- och skrivförmåga och koordination. Liksom omega-3 är den också bra för synen, immunförsvaret och huden.
Men en del omega-6 fettsyror har också specifika hälsoeffekter som till exempel GLA, gammalinolen syra. Den lindrar vid eksem, klimakteriebesvär och PMS.
Så var finns då omega-6?
I alla oljor. Mest i majs-, solros-, druvkärn- och tistelolja. Vidare i kött, inälvsmat, fet fisk, äggula, nattljusolja, svarta vinbärskärnor, gurkörtsfrö och hampafrö.
Vad det gäller barn och essentiella fettsyror finns det en del att tänka på.
Barn... (fortsättning imorgon)

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , ,

tisdag, maj 22, 2007

Fettsyror - omega-3

(fortsättning från igår)
...Om man ser närmare på raden av hälsoeffekter för omega-3 så blir det ett stort antal. Det har gjorts studier på flera områden som allergi, astma, cancer, demens, depression, typ 2 diabetes, dyslexi och ADHD, inflammatoriska tarmsjukdomar, reumatism, syn, immunförsvaret och huden. Omega-3 har haft en mer eller mindre positiv inverkan på de tillstånden men på vissa områden behövs fler studier. Tidningen Hälsa hade en ganska omfattande artikel på fem sidor som till största delen handlade om hälsoeffekter i samband med omega-3. Det var i nummer 2, februari 2007. Annars är det skyddet mot hjärt- och kärlsjukdomar som är mest studerat och känt.
Så var det då detta med "fisk och klokhet". 30 procent av vävnaden i hjärnan består av essentiella fettsyror som bland annat finns rikligt i främst fet fisk. De frigörs ständigt från hjärnan och måste ersättas för att den ska kunna fungera normalt.
Omega-3 finns mest i fet fisk som lax, sill, strömming, makrill, sardiner och ål. Den finns också i rapsolja, linfröolja, camelinaolja, hampafröolja, linfrön, valnötter, sojaprodukter, gröna bladgrönsaker och havsalger.
Omega-6... (fortsättning imorgon)

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , ,

måndag, maj 21, 2007

Fettsyror

"Man blir klok av fisk", känner ni igen det?!
Det var någonting som jag ofta hörde när jag växte upp. Kanske var det också ett sätt att försöka få mig och mina syskon att äta den fisk som serverades 1-2 gånger i veckan i vår familj. Det brukar inte vara barnens favoritmat precis, hur god den än är tillagad.
Men det är sant, man kan faktiskt säga att man blir klok av fisk och att man håller sig klok av fisk. I fisk finns den essentiella(livsnödvändiga) fettsyran omega-3.
Fettsyrorna delas upp i mättade, enkelomättade och fleromättade. Av dem är omega-3 och omega-6 fleromättade och de som är essentiella. De är ämnen som kroppen behöver men inte själv kan bilda utan det måste tillföras med maten eller kosttillskottt.
Hälsoeffekterna av de här två fettsyrorna är oerhört många, speciellt av omega-3. Svenska Dagbladet hade en bra artikel 19 april 2007 som delvis handlade om en japansk studie gjord på 18 645 patienter under nästan fem års tid. Den visade att omega-3 hade en bra effekt mot hjärtsjukdomar.
Om man då ser närmare... (forsättning imorgon)

Andra bloggar om: , , ,

tisdag, maj 15, 2007

Salt - en hjärtsjukdomsrisk?

(fortsättning från igår)
...Salt har en stor inverkan på bland annat hjärtsjukdomar. Var fjärde svensk över tjugo år har högt blodtryck. Ett begränsat saltintag borde vara den första kostförändringen som läkare rekommenderar sina blodtryckspatienter men vad jag har förstått så ser det tyvärr inte riktigt ut så idag.
Svenska Dagbladet hade en intressant artikel 25 april 2007. Den handlade om att enligt en stor amerikansk studie minskade risken för att dö i hjärtsjukdomar upp till 35 procent även för personer med ett normalt tryck om de minskade på saltet. Det stod också att varje år får 30 000 svenskar stroke och 27 000 får hjärtinfarkt och att det alltså är någonting som delvis går att påverka med ett lägre saltintag.
I ljuset av detta är det kanske värt att ta sig en extra funderare på saltet man äter.
Trevlig Kristi himmelsfärdshelg!

Läs mer om blodtryck på blodtryck.org.
Andra bloggar om: , , ,

Salt - med jod

(fortsättning från igår)
...Tidningen Hälsa hade en bra artikel om salt i marsnumret från 2007.
Där stod det bland annat att de som hade högst saltintag var personer som åt mycket ost och de som ofta åt på restaurang. En vanlig portion restaurangmat innehåller ofta hela dagsbehovet av salt, minst, ibland mer. Vidare att 80 procent av svenskarnas saltintag kommer från färdig- och restaurangmat.
Det var någonting som jag själv tänkte på när jag bestämde mig för att sänka min saltkonsumtion. Tänk om jag får i mig för lite salt, för lite salt behöver vi. Eller tänk om jag får i mig för lite jod om jag äter för lite salt. Jod är väldigt viktigt att få i sig fast vi behöver det i mycket liten mängd. I Sverige har vi jodberikat salt för att den svenska fiskkonsumtionen är för låg och jag som inte äter vanligt salt längre, hur blir det då?! Jag började titta på andra källor att få mig jod men det var då jag fick höra om färdigprodukter. Även om man inte använder vanligt salt själv så finns det tillräckligt med jodberikat salt i de färdigprodukter som de flesta använder i någon form. Är man ändå orolig så går det ju också bra att öka på med jodkällorna från havet som saltvattenfisk och skaldjur.
Salt har en stor inverkan... (fortsättning imorgon)

Andra bloggar om: , ,

måndag, maj 14, 2007

Salt

Det har skrivits en del intressant om salt den sista tiden tycker jag. Vi äter alldeles för mycket salt och det är inte alls bra för vår hälsa. Vi äter cirka dubbelt så mycket salt mot vad vi borde göra. Det rekommenderade dagsintaget är högst 5 gram, ungefär en tesked.
Själv har jag bestämt mig för att försöka sänka konsumtionen. Ta bort det där jag inte tycker att det är absolut nödvändigt. Så nu kokar jag ris, pasta och potatis utan salt, utom när jag har gäster, om nu inte gästerna är inne på samma linje som jag förstås.
När jag använder salt blir det örtsalt eller himalayasalt. Örtsalt köper jag i matvaruaffären. Det är blandat med örter men innehåller ändå ganska mycket salt. Himalayasalt däremot smakar som salt men har inte dess negativa effekter. Det innehåller inget vanligt salt alls. Jag tycker att det är bra, inköpt i hälsokostaffär, jag vet inte om det går att köpa någon annanstans. Jag vill idag, 21/5, göra ett tillägg till den här texten som skrevs i förra veckan. Det har kommit en kommentar som har en helt annan åsikt om himalayasalt och dess bra effekter. Vill någon läsa mer om det så går det bra att gå in på "comments" nedan. Där ligger en länk i den översta kommentaren som går till en utförlig genomgång av ämnet.
Däremot, i forumet hos tidningen 2000-Talets Vetenskap, går detta att läsa som har en annan, mer positiv syn på himalayasaltet:

"Självklart innehåller det natrium, all form av "vanligt" salt innehåller natrium. Dock finns det gigantiska skillnader mellan industriellt framställd natriumklorid och t ex havssalt och himalayasalt.

Himalayasalt och havssalt innehåller 80 olika mineraler och spårämnen som är optimalt bundna till själva saltet i suverän kristallform. Vårt blod har en saltkoncentration ug som i havsvatten. Natrium är alltså viktigt för kroppens funktioner, men då ska det vara i naturlig optimal form och inte koksalt som är aggressivt och jobbigt för kroppen.

I naturen är salt en bristvara, därför har det varit så viktigt bland många kulturer att t ex ta till vara på blodet hos djur. Salt har varit en eftertraktad handelsvara. Våra seder att göra blodpudding, palt, blodkorv mm visar hur noga man var att få i sig djurets alal delar och därmed alla nörvändiga näringsämnen.

Fördelen med himalayasaltet jämfört med havssalt är dess kristallstruktur som anses vara särskillt gynnsam. Om du tänker på dig själv som en elektrisk och strömförande varelse (man kan ju se kroppen på olika sätt men faktum är att allt levande utstrålar energi och att det i kroppen går elektriska och kemiska impulser/signaler, allt beror på vilket betraktelsesätt man har) så är det en fördel att optimera den strömledande förmågan. Destillerat vatten leder inte ström, men tillsätter man lite salt blir vattnet strömledande. Däri ligger betydelsen också för våra kroppar och hur man kan optimera denna funktion med salt av bra kvalitet."

Tidningen Hälsa... (fortsättning imorgon)

Andra bloggar om: , ,

fredag, maj 11, 2007

Universalväxter - theriaca

(fortsättning från igår)
...Man kan också få behandling med örter, fytoterapi.
Fytoterapi kommer från de grekiska orden Phyton som betyder växt och Therapeia som betyder behandling. Behandling med örter är en terapiform som har sitt ursprung i äldre tiders huskurer. Olika örters effekter finns dokumenterade i farmakopéer(handledning av beredandet av läkemedel) och omfattande örtmedicinsk litteratur.
Nu tänkte jag avsluta veckan som jag började, med ordet universal och en medicin som onekligen kunde bära det ordet. Den hette theriaca och var den mest använda medicinen under 1500 år i Europa. Den bestod av runt 60 örter och användes som ett universalmedel mot allehanda krämpor.
60 örter, tänk er det, visst blir man lite nyfiken på den blandningen?!
Jag kanske får fördjupa mig i ämnet längre fram.
Trevlig helg!

Andra bloggar om:

torsdag, maj 10, 2007

Universalväxter - farmakognosi

(fortsättning från igår)
...Vi här i Sverige är inte så bra på att använda medicinalväxter och det är verkligen synd. En stor, dåligt utnyttjad resurs skulle man kunna kalla det.
Det dröjde ända till 1800-talet innan farmakognosi blev en egen vetenskap. Farmakognosi är läran om naturprodukters roll som läkemedel. Men det går ju ändå framåt. Det märks ett större intresse för och en annan medvetenhet om växter och deras möjligheter som mat och medicin.
Vill man veta mer om örter så har SVT 2 startat en dansk faktaserie i ämnet. Den heter "Örter - naturens eget apotek" och går på måndagar 18:15 - 18:35. Den började nu i måndags och jag tyckte att den var både intressant och sevärd.
Man kan också... (fortsättning imorgon)

Andra bloggar om: ,

onsdag, maj 09, 2007

Universalväxter - aloe vera

(fortsättning från igår)
...Aloe veran nämns redan ca 15oo år f kr i "Papyrus Ebers". Den handlar om egyptisk läkekonst och skrevs av den grekiske historieskrivaren Herodotos.
Aloe vera är en liljeväxt. Den används både för in- och utvärtes bruk.
Invärtes är den bra för att stärka immunförsvaret och slemhinnorna. Den har en antiseptisk verkan mot ett flertal bakterier och svampar. Oljar tarmen och kan lindra vid magkatarr.
Om man ska dricka aloe verajuice ska man tänka på att ta den på fastande mage på morgonen, antingen hela dosen eller en del av dagsdosen. Ta också reda på att den är framtagen på ett riktigt sätt. Den ska vara kallpressad och för att undgå en laxerande effekt så ska endast den inre filén användas, alltså inte helbladsprocess.
Priset på aloe verajuice kan skilja en hel del så titta alltid att den är tillverkad på rätt sätt annars är det bättre att lägga de pengarna på någonting annat.
Jag känner många som dricker juicen och vad de gemensamt, nästan utan undantag, har beskrivit är att den ökar välbefinnandet. De blir lite gladare och mår allmänt lite bättre. Den förbättrar det viktiga allmäntillståndet som jag också tycker är underskattat idag. Men vissa människor med mer specifika problem med till exempel svamp eller infektioner har också märkt mer tydliga förbättringar med just de problemen.
För utvärtes bruk används aloe vera i stor omfattning för vård av hudproblem. Det finns många hud men också hårvårdsprodukter.
Vi här i ... (fortsättning imorgon)

Andra bloggar om: , , ,

tisdag, maj 08, 2007

Universalväxter - vitlök

(fortsättning från igår)
...Vitlöken är ett gammalt beprövat läkedmedel, den har använts sedan urminnes tider men är idag klart underskattad tycker jag. Förutom att den är god och billig, både i sin lökform och som kosttillskott där även i luktfri variant, så har den en lång rad hälsoeffekter. Den förebygger och behandlar förkylningssymptom, högt blodtryck, svampinfektioner, förhöjda blodfetter och åldersdiabetes.
Vill man läsa med ingående hur den kan ha alla dessa positiva effekter på kroppen och även om några fler användningsområden så finns en bra, lättöverskådlig artikel i tidningen Hälsa. Den stod i Hälsa nummer 3 från mars 2007.
Där fick jag också lära mig någonting nytt om vitlök. Det är ju allmänt känt att vitlök är bra mot vampyrer... men vad jag inte visste är att den också är bra mot vår egen lilla vampyr, fästingen. Enligt en studie vid Lunds universitet fick hundra kustjägare som befann sig i fästingrika områden i Blekinge vara med i ett försök.
Hälften fick vitlökskapslar och hälften sockerpiller. Antalet fästingbett var tydligt lägre hos de som hade ätit vitlökskapslar.
Aloe veran... (fortsättning imorgon)

Andra bloggar om: , , ,

måndag, maj 07, 2007

Universalväxter

Ordet "universalväxt" kanske låter grandiost och pretantiöst men det är faktiskt precis så fantastiska som jag tycker att de två växter jag tänkte skriva om är.
Säkert finns det fler växter som skulle kunna kallas universala men för mig handlar det framförallt om de här två. Jag har själv använt dem under flera år och innnan mig har människor använt dem i tusentals år. Växterna jag tänker på är vitlök och aloe vera.
Vitlöken känner alla till, väl använd i matlagning men kanske inte lika känd för sina nyttoeffekter. Aloe veran har fått ett uppsving de senaste åren och är nog bekant för många idag.
Vitlöken... (fortsättning imorgon)

Andra bloggar om: ,

fredag, maj 04, 2007

Benskörhet - börja förebygga

(fortsättning från igår)
...Om vi börjar med motion. Motion är väldigt viktigt. Kalcium byggs in effektivare i skelettet under fysisk belastning men ska kalcium kunna byggas in så gäller det att få i sig det. Mjölk och mjölkprodukter är kanske det första man tänker på. De innehåller mycket kalcium men vad det gäller nyttan av att dricka mjölk som vuxen går meningarna isär. Vissa tror inte alls att det är bra men då kan man istället dricka sesammjölk. Den är gjord på sesamfrön och vatten och minst lika kalciumrik som mjölk. Men den ska vara gjord på oskalade sesamfrön. Gröna bladgrönsaker och torkad frukt är också bra.
D-vitamin är också viktigt. Den finns främst i fiskleverolja och fet fisk men även i äggula, smör och mjölk.
Sedan var det detta med rökningen. Kanske kan den ökade risken för benskörhet vara ännu ett argument att sluta för den som röker?!
Slutligen någonting som är bra och som vi verkligen kan ägna oss åt och njuta av den
här årstiden. Vistas mycket i dagsljus!
Trevlig helg!

Andra bloggar om: , ,

torsdag, maj 03, 2007

Benskörhet - olika orsaker

(fortsättning från igår)
...Andra anledningar till sjukdomen är ärftliga faktorer, lågt kalcium och D-vitaminintag och hur väl uppbyggt skelettet har blivit i unga år. Sedan har vi inaktivitet och rökning som har lika stor inverkan som själva åldrandet. Man ska heller inte äta för mycket köttrik kost. Det som händer då är att sura ämnesomsättningsprodukter tvingar kroppen att kontinuerligt släppa till sina reservoarer i skelettet av basiska salter så att det efterhand försvagas.
Men det finns som sagt en hel del att göra för att förebygga benskörhet.
Om vi börjar med... (fortsättning imorgon)

Andra bloggar om: , ,

onsdag, maj 02, 2007

Benskörhet - en kvinnosjukdom

(fortsättning från i måndags)
...Benskörhet är en kvinnosjukdom. Den drabbar nästan häften av alla kvinnor. Anledningen till könsskillnaden, att den är mycket vanligare hos kvinnor än män, beror på hormonella faktorer. När östrogenproduktionen minskar hos kvinnor i klimakteriet minskar också kroppens anabola(uppbyggande) förmåga att lagra kalk i benväven. Därmed ökar risken för benskörhet.
Vad som händer i kroppen när man får sjukdomen är att skelettet urkalkas och blir poröst och skört vilket leder till ökad risk för benbrott. Typiska benskörhetsskador drabbar särskilt underarmen, övre delen av lårbenet eller ryggkotorna.
Andra anledningar till sjukdomen... (fortsättning imorgon)

Andra bloggar om: , , ,