måndag, december 03, 2007

Snart är det jul

Så har vi gått in i julmånaden, det känns bra tycker jag.
En stor del av trevnaden med den här månaden är alla ljusprydnader i fönster och på balkonger. Ljuset och sommaren känns ganska långt borta nu men det är ju faktiskt inte mer än några veckor kvar till vintersolståndet då det vänder. Det är en trevlig tanke i vintermörkret, att vi snart går mot ljusare tider.
Men jag tycker om december med allt fixande inför jul. Det är också roligt med allt som anordnas. Konserter av olika slag, pyssel, julmarknader och glöggträffar men det får inte bli för mycket. Vissa människor verkar tycka att julen är mest krav och stress men i år blir det åtminstone en hel del ledigt för många.
Själv tänker jag nu gå på julledighet. Jag är åter skrivandes efter "Tretton"-helgen.
God Jul och Gott Nytt År!

måndag, november 26, 2007

Miljö - meditation

(fortsättning från förra veckan, "Miljö - spa")
...En metod är meditation.
Idag är det många människor som känner sig stressade och är stressade. Tempot är högt i samhället med mycket intryck att sortera. Tiden är ofta knapp för många människor och lämnar inte riktigt utrymme för reflektion.
Men man måste helt enkelt försöka hitta en liten stund för att på något sätt komma ner i varv innnan man börjar må dåligt, blir sjuk eller får sömnproblem.
Meditation kan vara ett sätt att hantera stressen på.
En meditationsmetod som många använder idag är "mindfulness", medveten närvaro. Den har rötter i zenbuddismen och handlar om att vara närvarande i nuet, det förflutna är förbi och framtiden har ännu inte inträffat.
Den första som introducerade mindfulness i modern västerländsk medicin var professor emeritus Jon Kabat-Zinn vid University of Massachusetts, Medical School. Hans definition av metoden är - "Att vara uppmärksam med avsikt i ögonblicket,utan att värdera det".
I Sverige har vi en läkare och specialist på allmänmedicin vid namn Ola Schenström. Han har arbetat inom läkaryrket i 34 år. Sedan några år tillbaka arbetar har med att föra in mindfulness i vården. Han är utbildad av Jon Kabat-Zenn och föreläser i ämnet över hela Sverige. Han har nu också kommit ut med boken "Mindfulness i vardagen". Vill du veta mer, gå in på mindfulnesscenter.se.
DN hade artikeln "Meditation hjälper snabbt mot stress" 19 oktober 2007. Den handlar också om mindfulness. Är man intresserad av att prova tekniken så kan Hälsans hus på Södermalm vara ett alternativ. Där har mindfulnessinstruktören Heidi Anderssen-Cervall kurser.
Om man tänker igenom miljön, tänker igenom de miljöer som jag har skrivit om under november månad och om man själv kommer på fler.
Är det då någonting som går att förbättra?
Det behöver inte vara stora förändringar. Men om man på flera områden tänker till vad man tycker om, vad som passar en, vad man blir glad av eller vad som får en att slappna av så tror jag att helheten kan bli en ganska stor förändring till det bättre.
Nästa vecka är det ny månad och nytt ämne!

Andra bloggar om: ,

måndag, november 19, 2007

Miljö - spa

(fortsättning från förra veckan, "Miljö - naturen")
...En idé är spa. Det är verkligen någonting som jag tycker är upplyftande.
Vanligtvis kanske man tänker att det innebär att resa bort en helg och visst kan man göra det. På alltomspa.se finns bland annat mycket bra att läsa i den vägen.
Men själv tänkte jag på en lite enklare variant, hemmaspa. Att själv eller tillsammans med några andra unna sig lite avkoppling. Södermanlands Nyheter hade en artikel 2 november 2006 under rubriken "Hemmaspa - en skön väg till ny energi". Den handlar om tre vänner som brukar ha hemmaspa ihop. De berättar om hur de brukar lägga upp det och ger tips. Under "värt att prova" finns vaniljdoftande ljus och smoothies gjorda på vaniljyoghurt och bär.
Kurer för ansikte, fötter och dylikt finns ju att köpa i olika lukter och kvaliteér lite varstans men man kan också välja att göra dem själv. Ett tips är Lisen Sundgren som är örtterapeut och kommer ut med boken "Lisens örtspa" i januari. Vanligtvis tillverkar hon egna produkter, håller örtkurser, arbetar som hälsokonsult och vägledare i personlig utveckling och dessutom med företaget Årstiderna som levererar ekologisk mat. I väntan på boken kan man gå in på hennes webbplats. Där står bland mycket annat att läsa om olika kurer. Känns det ändå för arbetssamt att tillverka sina egna kurer så kanske några av hennes produkter passar. Har man vägarna förbi Rosendals trädgård på Djurgården i Stockholm så är det ett ställe där man kan köpa dem på plats.
Jag har nu skrivit lite om miljöer i hemmet och på arbetsplatsen, i naturen och i form av spa. Jag kallar det yttre miljöer men det finns också en inre miljö att tänka på. Självklart påverkas den inre miljön av den yttre men det är nog bra att ibland lägga lite mer koncentrerad tid på sin inre miljö.
En metod... (fortsättning nästa vecka)

Andra bloggar om: , ,

måndag, november 12, 2007

Miljö - naturen

(fortsättning från förra veckan, "Miljö")
...En annan miljö som har stor inverkan på oss är naturen.
Själv har jag nästan alltid jobbat i innerstan men inte velat bo där även fast jag tycker att Stockholms innerstad är fantastisk. Men det är skönt att komma utanför tullarna efter jobbet. Det är ett lugnare tempo och mer natur, mer rogivande.
Naturen är bra för hälsan. Naturupplevelser har kopplats till snabbare tillfrisknad efter sjukdom och operation. Det har också konstaterats att människor som kan se grönska under arbetsdagen är mindre irriterade och stressade än andra.
Trädgårdars betydelse för hälsan har fått mer uppmärksamhet på senare tid. Det är allt fler studier som bekräftar deras positiva inverkan på människan. Idag kan läkare ordinera trädgårdsarbete för kronisk trötthet och utbrändhet. De länder som har kommit längst i sitt arbete med trädgårdsterapi är England och USA. Men också i Sverige pågår en rad trädgårdsprojekt för rehabilitering av äldre och sjuka. Mest uppmärksammad är rehabiliteringsträdgården på Lantbruksuniversitetet i Alnarp i Skåne. DN hade en intressant artikel i ämnet 23 maj 2006 med rubriken "Naturen ställer inte några krav". Den som leder verksamheten är professorn och landskapsarkitekten Patrik Grahn. Vad hans forskning bland annat har visat är att personer som får vistas i en trädgård sedan de stressat, återhämtar sig betydligt snabbare än personer som vistas inomhus. Utemiljön gör att kroppen slappnar av, stresshormonerna lugnar sig, pulsen blir jämnare och blodtrycket normaliseras.
Men det är ju inte alla årstider som det känns lika lätt och naturligt att vistas utomhus. Som nu i november till exempel då många tycker att det är grått och trist. Efter en promenad som kanske känns mindre inspirerande så här års får man tänka ut andra saker som lyfter sinnet.
En idé... (fortsättning nästa vecka)

Andra bloggar om: , ,

måndag, november 05, 2007

Miljö

Hur stor inverkan har miljön på oss människor egentligen?
Kanske mer än många tänker på. Material, färger och former.
Kanske är det också en stor skillnad mellan hur mycket vi påverkas av miljön. Själv påverkas jag väldigt mycket både av färg, form och material. Kontorslandskap med raka korridorer, många datorer i små fyrkantiga rum i trendiga gråtoner är ingenting för mig. Inte heller öppna kontorslandskap med dito datorer och färger. Det får mig att tappa farten och lusten.
Det är likadant i min hemmiljö. Jag kan se många snygga,stilenliga inredningar i tidningar och affärer men jag skulle inte stå ut med att ha det så hemma. Jag behöver mycket färg, tygsoffa inte skinnsoffa. Jag måste få rätt känsla för att må bra hemma även om det kanske inte blir snyggast så men personligt blir det i alla fall.
DN hade en artikel med rubriken "Miljöpåverkad". Birgitta Tryberg, feng shui konsult och författare till flera böcker om inredning säger:"Det handlar om 'atmosfär', 'känslan i rummet'. Om hur din hjärna uppfattar omgivningen. Ett hem som bara är inrett i grått, vitt och borstat stål kan vara trendigt, men de flesta uppfattar det inte som särskilt välkomnade. Det gäller att omge sig med saker som ger hjärnan rätt stimulans - eller energi, om du så vill." Själv vet jag inte om det är bara hjärnan det handlar om men jag kunde verkligen känna igen mig i beskrivningen.
Feng shui är något som jag ofta tycker kommer upp när människor pratar om inredning idag. Feng shui betyder "vind och vatten" på kinesiska. Det kan till exempel handla om hur man mölerar ett rum för att få harmoni.
Färgerna har också sin betydelse inom feng shui:

Rött - styrka, framgång, sexulitet

Rosa - kärlek och frid

Orange - optimism, vitalitet och förändring

Gult - glädje och klarsynthet

Grönt - balans, utveckling och hoppfullhet

Blått - stillhet och koncentration

Lila - medvetenhet, rikedom och trygghet

Vitt - renhet, fokusering och oskuld

Svart - magi, mystik och sensualism

Grått - kompromiss och självbehärskning

Brunt - stabilitet och ursprung

En annan miljö... (fortsättning nästa vecka)

Andra bloggar om: , ,

måndag, oktober 29, 2007

Komplementärmedicin - samarbete

(fortsättning från förra veckan, "komplementärmedicin - vetenskap")
...Kanske är just det också en anledning till att människor söker sig mer till komplementärmedicinen idag, att den ser mer till helheten är skolmedicinen. Läkare verkar ha en tendens att vilja begränsa sitt ansvarsområde till sin egen specialiserade del inom yrket och det kan jag förstå men det är ingenting som fungerar i den praktiska verkligheten.
Människan är en helhet och därför måste vården försöka anpassa sig efter det.
Annars kan resultatet till exempel bli som jag skrev i bloggveckan "komplementärmedicin - läkemedel". Om ingen läkare vill ta helhetsansvaret för en patients läkemedelsanvändning så kan kan det uppstå problem som medicinkrockar.
Det skulle behövas ett större samarbete mellan läkare men också ett större samarbete inom hela vården och ett samarbete med komplementärmedicinen.
Idag är skolmedicinen den rådande inriktningen i vårt samhälle. Läkare överlag har inte några större kunskaper om komplementärmedicin. En konsekvens, som jag har hört många gånger, blir då att när en patient kommer med en fråga om eller ett förslag till ett komplementärt alternativ så blir svaret ofta negativt. Antingen om nu läkaren inte har tillräckliga kunskaper för att våga sig på en rekommendation, ser komplememtärmedicinen som en konkurrent eller helt enkelt inte tror att den har någonting att tillföra så är det ju ändå patientens bästa som är det centrala i sammanhanget. Att uttrycka sig negativt eller avfärda någonting som man inte har några kunskaper om kan vara att utestänga en patient från att kanske må bättre.
Men en ljuspunkt i det hela är att läkarstuderande sedan flera år tillbaka har möjlighet att under valfri period i studierna välja en tvåpoängskurs som handlar om komplementärmedicin, alternativmedicin och integrativ medicin.
Så förhoppningsvis kommer vi framöver att ha en vård med ökad kunskap om olika inriktningar och en öppnare attityd för samarbete.
Nästa vecka är det ny månad och nytt ämne!

Andra bloggar om: , ,

måndag, oktober 22, 2007

Komplementärmedicin - vetenskap

(fortsättning från förra veckan, "Komplementärmedicin - läkemedel")
...Ett ämne som med jämna mellanrum kommer upp i bland annat medierna är att komplementärmedicinen inte är tillräckligt vetenskapligt bevisad.
Vad är då egentligen vetenskap, exakt?
Slår man upp Norstedts svenska ordbok så står det "system av beprövade metoder som används för att så noggrant som möjligt undersöka, beskriva och förklara verkligheten".
Vetenskapen skattas högt i vårt samhälle. Den styrker riktigheten i ett påstående. Det är det närmaste sanningen man kan tycka sig komma.
Det tycker inte jag.
Vetenskapen har sina fördelar och brister precis som allting annat. Ibland kan den till och med snarare vara ovetenskaplig. Jag ska ta ett exempel. 28 februari 2007 hade Svenska Dagbladet en artikel med rubriken "Multivitaminer gav ökad dödlighet". Det var en stor dansk studie som sträckte sig över 30 år där man hade konstaterat att bland människor som fått tillskott av antioxidanter syntes en tydlig total ökad dödlighet. När jag sedan läste artikeln så visade det sig att doserna som de här människorna hade fått låg tio till flera hundra gånger över rekommenderad dagsdos. Dessutom hade studien till större delar gjorts på människor som hade behandlats för olika svåra sjukdomar.
Då undrar jag, vad har man vetenskapligt bevisat med det här?
Det finns en rekommenderad dagsdos för de flesta vitaminer och mineraler för att det har konstaterats vara nyttigt för oss på den nivån. Varför skulle någon då till exempel ta hundra gånger högre dos? Hur kan det finnas någon rimlig parallell mellan att ge personer med till exempel muskelsjukdomen ALS en tvåhundra gånger högre dos än rekommenderat av vitaminer och sedan säga att resultatet bevisar att tillskott av antioxidanter ökar dödligheten?
För mig blir det hela lite absurt och inte alls vad jag tycker kan kallas vetenskapligt.
Man kan ju leka med tanken att översätta det till vanliga läkemedel. Vad skulle till exempel hända med en patient med högt blodtryck om den fick en tvåhundra gånger högre dos av sin medicin? Vad skulle rubriken i Svenska Dagbladet bli då, kanske "Blodtrycksmedicin dödar"?
Så, vetenskap är inte lika med sanningen för mig utan en del av att försöka se helheten av en komplicerad verklighet.
Kanske är just det... (fortsättning nästa vecka)

Andra bloggar om: , , ,

måndag, oktober 15, 2007

Komplementärmedicin - läkemedel

(fortsättning från förra veckan, "Komplementärmedicin - attitydförändring")
...Läkemedel är också en intressant och viktig fråga i sammanhanget runt komplementärmedicin tycker jag.
Läkemedel är bra på många sätt men har ju som bekant även mycket biverkningar. Det är inte helt ovanligt att människor får ytterligare en medicin för att kurera en biverkning från en annan medicin som de äter. Ett bra exempel på hur kraftfull effekt medicin kan ha är antibiotika. Det tar kroppen ungefär 1,5 år att återgå till det normala efter en kur.
En annan sida är också att vissa läkemedel krockar med varandra. Idag är ingen läkare i Sverige skyldig att ta ansvar för en patients hela läkemedelsanvändning. Det innebär att om man går till en specialistläkare och får en medicin. Och sedan går till en allmänläkare med ett annat problem och får ytterligare en medicin så är ingen ansvarig för att medicinerna fungerar tillsammans.
I boken "Hjälper medicinen?" skriven av Stefan Carlsson, Eva Fernvall och Bodil Jönsson, står det att de professionella överlag inte velat ta på sig ett helhetsansvar. De vill bara ta ansvar för sin del.
Det tycker jag kan kännas lite otryggt.
Men från 1 juli 2005 trädde en ny lag i kraft som kanske gör det lite enklare att ta itu med den situationen, "Lag om läkemedelsförteckning".
Det innebär att man kan gå till apoteket och be att få sin läkemedelslista utskriven. Där står de mediciner som man har hämtat ut. Den kan man sedan ta med till sin läkare och säga att man vill gå igenom den för att se om det är några mediciner som inte passar ihop. Eller om det är några mediciner som man inte längre behöver. Läkare sätter in mediciner men det är inte lika självklart att de tar ut dem när de inte längre behövs.
Jag tycker att man ska tänka till innan man börjar äta en ny medicin. Finns det något annat sätt som är mer skonsamt för kroppen? Kan jag göra något för att sänka dosen?
Några alternativ som man kan titta på är naturläkemedel, kostförändringar, motion och kosttillskott. Det är viktigt att prata med sin läkare om man tänker sig något alternativ eller komplement till medicinen.
Ett ämne som med... (fortsättning nästa vecka)

Andra bloggar om: , , ,

måndag, oktober 08, 2007

Komplementärmedicin - attitydförändring

(fortsättning från förra veckan, "Komplementärmedicin")
...Den mer vänliga inställningen märks tydligt i ökad försäljning av varor och tjänster men jag tycker också att det märks tydligt i vad vi väljer att kalla komplementärmedicinen för.
Mig veterligen har benämningen gått från kvacksalveri som är ett nedsättande ord som betyder "obehörigt utövande av läkaryrket". Till alternativmedicin som är ett alternativ till skolmedicinen. Vidare till komplementärmedicinen som säger att det är ett komplement till skolmedicinen. Och nu senast integrativ medicin som innebär att komplementärmedicinen ska integreras med skolmedicinen.
Det tycker jag är en klar attitydförändring till komplementärmedicinens fördel, att gå från kvacksalveri till integrativ medicin.
Karolinska Institutet(KI) ska nu göra en satsning på integrativ medicin. De har fått en donation på drygt fyrtio miljoner kronor av en amerikansk affärsman vid namn Bernard Osher och hans svenskfödda hustru Barbro. De har tidigare skänkt pengar till liknande verksamheter i USA. På KI har donationen resulterat i Osher centrum med ledande hjärnforskare Martin Ingvar som chef.
Så långt allt gott.
Men när jag läser artikeln i DN från 10 juni 2007 där Martin Ingvar intervjuas, numera nyutnämnd professor i integrativ medicin, så blir jag lite besviken. Jag tycker inte att hans sätt att se på integrativ medicin är riktigt vad begreppet innebär.
En annan sak i artikeln som också får mig att reagera är hans syn på skolmedicinens historia, jag citerar:"För visst har den traditionella medicinen funnits i tre tusen år, men i samhällen där medellivslängden legat på 35-40 år. Sedan den biomedicinska vetenskapen slog igenom i slutet av 1800-talet har medellivslängden ökat med drygt tre år per decennium, och ligger nu på drygt 80 år. Så det handlar i själva verket om en enorm framgångssaga". Slut citat.
När jag läste den här delen i artikeln så uppfattade jag det som att han ser den "biomedicinska vetenskapen" som den enda anledningen till den ökade medellivslängden i Sverige. Min första tanke blev att han måste ha formulerat sig fel eller blivit felciterad. Det uttalandet får inte Martin Ingvar att framstå som en speciellt vidsynt person.
Men jag tycker i alla fall att Osher centrum är någonting positivt även om jag kan bli lite fundersam när jag läser artiklar som den i DN.
Läkemedel... (fortsättning nästa vecka)

Andra bloggar om: , ,

måndag, oktober 01, 2007

Komplementärmedicin

Det finns en fråga som jag har undrat och funderat över en hel del. Det är varför vi här i Sverige har den syn på komplementärmedicin som vi har.
Vi har precis som andra länder använt oss av medicinalväxter längre tillbaka i tiden. Skillnaden är att andra länder har fortsatt använda dem medan vårt användande har varit ..ja, ska jag säga väldigt sparsamt?
En annan stor skillnad är också inställningen till komplementärmedicin. Om vi ser på Europa till exempel så har de en positiv syn och ser det som en tillgång, speciellt i Tyskland som ligger långt fram på det området. I Sverige är den positiva synen mer haltande.
Som sagt, jag har funderat en del på anledningen och fått små bitar av information på olika sätt som tillsammans kanske är åtminstone en del av orsaken. Men jag har inte fördjupat mig ordentligt i ämnet ännu så det är mer en möjlig tanke än en genomarbetad teori.
Så, munkarna införde medicinalväxter i Sverige. Här i Stockholm hade vi ett kloster på dåvarande Gråmunkeholmen numera Riddarholmen. När protestantismen infördes i Sverige brändes och förstördes många klosterträdgårdar. Men kunskaper och traditioner fördes vidare, i alla fall till stor del, av kloka gummor och gubbar i några hundra år. Sedan kom häxprocessen och satte stopp för den verksamheten. Jag vet inte om mycket var nedskrivet eller om det mesta fördes vidare via muntlig tradition men jag tror att även om det fanns nedskrivet så var människor rädda att föra det vidare. Eller så kanske de inte längre såg det som någonting positivt.
En ytterligare aspekt kan vara något som jag hörde på tv i programmet "Världens modernaste land" med Fredrik Lindström. Gäst var författaren och historikern Peter Englund.
Om jag förstod honom rätt så har det ända sedan medeltiden funnits en kung med mycket makt och ett starkt bondesamhälle i Sverige. Mellan dessa har funnits en bra relation därav en folklig uppfattning om att staten vill oss väl. Aristokratin däremot har varit svag och setts som den verkliga fienden. Tron på staten har blivit till tro på myndigheter och dess expertis. Enligt Peter Englund är trygghet något som är mycket viktigt för oss svenskar och vi är det land som lyssnar mest på expertisen.
Om man då lägger ihop de här bitarna. Många klosterträdgårdar förstördes när protestantismen infördes i Sverige vilket säkert också gjorde att tilltron på medicinalväxter halkade ner ett par pinnhål. När sedan de kloka gummor som förde kunskaperna vidare brändes av staten som folket hade en tilltro till så kan jag tänka mig att synen på de kunskaperna förändrades. De förknippades inte längre med någonting positivt. Så kanske var det så att den kunskap som fanns kvar, muntlig eller skriftlig, inte längre var så intressant. Och fanns det ett intresse kvar hos vissa så hölls det säkert tillbaka av rädslan för att själv råka illa ut.
Ja, så långt har jag hittills kommit i min tanke runt frågan om svenskarnas syn på komplementärmedicinen. Att den grundlades långt tillbaka i tiden. Kanske är jag inne på rätt spår?!
Hur det nu än är med det historiska perspektivet så blir vi svenskar idag allt mer vänligt inställda till komplementärmedicinen även om vi fortfarande ligger långt efter många eller de flesta europeiska länderna.
Den mer vänliga inställningen märks tydligt i ökad försäljning av varor och tjänster men... (forsättning nästa vecka)

Andra bloggar om: ,

måndag, september 24, 2007

Baljväxter - odling

(fortsättning från förra veckan, "Baljväxter - försiktighet med")
...Men det är inte bara för människan som det är en viktig näringskälla utan också för naturen.
I den alternativa odlingen ersätts konstgödsel bland annat med gröngödsling. Det innebär att man plöjer ner baljväxter som har förmågan att binda kväve ur luften och lämna det i jorden.
Odla kan man göra på många sätt. I en artikel i DN från torsdag 16 augusti 2007 stod att kulturhuset hade satsat på att få terassen, som är ett kafé, restaurang och klubblokal, lite grönare. Där hade bland annat en gammal bondbönesort från 1700-talet fått plats i en kruka, ompysslad av kulturhusets egen trädgårdsmästare.
Bönor kommer också upp i en artikel i DN från lördag 4 augusti 2007. Då handlade det om de svenska bönorna som vid det här laget borde ha hamnat bland övrig frukt och grönt i "Ekolådan".
"Ekolådan" är ett företag som kör ut ekologiska grönsaker och frukt till kunder. Innehållet i lådorna kan skifta men värdemässigt är det alltid detsamma. Ekolådan är ett bra sätt att själv slippa bära hem tunga varor och kanske att överhuvudtaget få tag på ekologiska grönsaker och frukt men man kan också se det i ett större perspektiv.
Genom att odla baljväxter, grönsaker och spannmålsprodukter så tar man på ett mer ekonomiskt sätt tillvara jordens tillgänglinga resurser. Man skulle till exempel förbättra möjligheterna att producera större mängder protein. Generellt gäller att man på ett hektar åkermark kan producera föda åt minst tio gånger fler människor genom att odla baljväxter, grönsaker och spannmålsprodukter än genom att föda upp boskap. Dessutom går det åt mycket mer energi och vatten för att producera och hantera kött och köttprodukter jämfört med grönsaksproduktion. Så det vore bra om vi kunde minska köttproduktionen.
Det kan vara en vacker tanke när man själv går och handlar eller får hem sin ekolåda. Tanken på att med sitt "lilla strå" ha bidragit till att tillvarata jordens tillgängliga resurser.
Nästa vecka är det ny månad och nytt ämne!

Andra bloggar om: , , ,

måndag, september 17, 2007

Baljväxter - försiktighet med

(fortsättning från förra veckan, "Baljväxter - olika sorter")
...Sojabönan innehåller ungefär lika hög halt av purinämnen som kött och är därför något som reumatiker bör vara återhållsamma med.
Vidare så innehåller sojabönan något som kallas för "naturligt förekommande hälsovådliga ämnen" på samma sätt som till exempel rabarber och spenat innehåller oxalsyra. Men i sojabönans fall så förstörs de naturligt förekommande hälsovådliga ämnena genom upphettning:

Trypsininhibitorer påverkar viktiga enzymer i mag- och tarmkanalen så att proteinspjälkningen hämmas. De förstörs vid upphettning till 60-100 grader.

Sojabönan innehåller ämnen med östrogenliknande effekt. Även dessa förstörs vid upphettning till 60-100 grader.

Goitrogena ämnen dämpar sköldkörtelns aktivitet och upptaget av jod. Upphettning av sojabönorna hindrar frigörandet av goitrogenerna.

Annat att tänka på är det väldokumenterade faktum att obehandlade sojaproteiner har en förmåga att framkalla allergier.
Slutligen en effekt som sojabönan gemensamt med andra baljväxter har på oss när vi äter dem, problemet med flatulens(gasbildning). Vill man så kan man undvika de effekterna när det gäller baljväxter som sojabönor, kikärter, gula och gröna ärter genom att låta dem grodda en till två dagar. Det går också att minska besvären genom att koka de blötlagda bönorna i nytt vatten i 10 minuter, slå bort även detta vatten, hälla på nytt och koka färdigt bönorna.
Kryddor som timjan, mejram, kummin och fänkål hjälper till att göra bönorna mera lättsmälta.
Undvik att äta socker och söta produkter tillsammans med bönor.
Besvären med flatulens brukar gå över efter ett par veckor när magen har fått vänja sig. Eller så kan man helt enkelt välja att bara äta black-eye bönor eller röda linser eftersom de inte orsakar någon gasbildning alls.
Som jag skrev i första bloggveckan om baljväxter så är de en viktig näringskälla i stora delar av världen. Men det är inte bara för människan... (fortsättning nästa vecka)

Andra bloggar om: , , ,

måndag, september 10, 2007

Baljväxter - olika sorter

(fortsättning från förra veckan, "Baljväxter")
...Om vi tittar lite närmare på några sorter och ett par exempel på hur de kan användas:

Flageoletbönor, räknas till de allra finaste bönsorterna och passar utmärkt till sallader, soppor och puréer.

Kidneybönor, är huvudingrediensen i den klassiska bönrätten "chili con carne".

Adzukibönor, är mycket omtyckta i japansk, kinesisk och makrobiotisk matlagning, där man till och med använder dem i söta efterrätter, bakverk och glass.

Blackeye bönor, de används till soppor, sallader eller som baked beans.

Linser, gula och röda. Bra att använda i soppor, grytor, gratänger med mera.

Kikärter, är huvudingrediensen i "hummus". Kikärtsröran som man bland annat äter mycket i Mellanöstern.

Och sist men inte minst, sojabönan.
Sojabönan tillhör de allra äldsta kulturväxterna i världen och har odlats i sitt hemland Kina i cirka 5ooo år. Här i Europa omtalas den för första gången på 1700-talet. Sojabönan är den baljväxt som kommer närmast kött vad det gäller proteinvärde och har dessutom en högre järnhalt som också är mer lättupptaglig än hos andra baljväxter.
Vad det gäller användningsområden så kan listan göras lång. Några exempel är:

Sojamjöl, där finns det helfett och avfettat.

Spunna sojaproteiner, blir efter genomgången process till fina trådar. Dessa kan sedan spinnas och vävas i olika former för att i konsistens och struktur påminna om kött.

Soyafrutty eller liknande benämning. Finns i flera bärsmaker och påminner om yoghurt men får inte kallas för det.

Miso, mjölksyrejäst pasta av sojabönor, salt, vatten och bakteriekultur. Används som soppa, buljong och krydda.

Sojamjölk, används istället för mjölk av till exempel veganer och personer med laktosintolerans.

Tofu, sojabönost som liknar färsk ostmassa i konsistensen.

Sojadessert, framställs bland annat av sojabönor, rårörsocker, lecitin och vatten. Kan användas som dessertglass eller kakfyllningar och finns i olika smaker. Dessa produkter är fria från gluten, mjölk, kolesterol och laktos.

Det finns mycket nyttigt och bra med sojabönan med det finns också en del mindre bra saker som man ska tänka på.
Sojabönan innehåller... (fortsättning nästa vecka)

Andra bloggar om: , , , ,

måndag, september 03, 2007

Baljväxter

Vad är en baljväxt?
Ja, det kanske inte är så självklart för alla människor.
Baljväxter tillhör familjen Leguminosae och dit räknas alla bönor, ärter och linser. De är en viktig näringskälla i stora delar av världen och innehåller protein med ett högt biologiskt näringsvärde jämfört med andra vegetabilier. Förutom protein finns det också kolhydrater, fibrer, järn, kalcium, kalium, spårämnen och B-vitaminer. Groddar man baljväxter bildas även C-vitamin.
Människan har odlat och ätit baljväxter långt tillbaka i tiden men nu har de också blivit trendiga. I alla fall om man får tro det som stod att läsa i DN lördag 28 juli 2007 "Bönor, gryn och korn - trend på butikshyllan". Den största anledningen verkar vara att dylika har ett lågt GI(Glykemiskt index) och det är många intresserade av idag.
Artikeln tar upp The diet shop, en butik på Östermalm som har specialiserat sig på produkter med lågt GI, däribland baljväxter. Den handlar också om företaget Go Green. Deras produkter finns att köpa i matvaruaffärerna i form av fryst och kyld färdig mat, sojadrycker och andra sorter av baljväxter. Även Saltå Kvarn får vara med på ett hörn, de har sålt ekologiska böner, linser och ärter sedan början av 60-talet. De har ökat sin försäljning kraftigt de senaste åren och tror att en del kan vara "lågt GI-trenden".
Det finns mycket gott man kan göra med bönor, ärter och linser. Sorterna och användningsområdena är många.
Om vi tittar lite närmare på... (fortsättning nästa vecka)

Andra bloggar om: , , , , ,

måndag, augusti 27, 2007

Alger - spirulina

(fortsättning från förra veckan, "Alger")
...Den alg som jag tror är mest allmänt känd är den mycket omtalade blågröna sötvattensalgen spirulina.
Spirulina är en mikroalg som förekommer i alkaliska sjöar bland annat på mexikanska höglandet. Den har använts av sydamerikanska indianer sedan 1500-talet. Spirulina är en av världens mest näringsrika växter. Den har inte några svårsmälta cellulosaväggar vilket gör att näringsämnena är mycket lättillgängliga för människan. Det som är mycket intressant tycker jag är den höga proteinhalten. Den ligger på 50-70 procent och av det kan vi tillgodogöra oss cirka 80 procent. För att få ett perspektiv kan vi ta oxkött som en jämförelse. Det innehåller 28 procent protein och av det kan vi tillgodogöra oss 20 procent. Det måste ju sägas vara en otroligt stor skillnad och kanske någonting att tänka på för de som tycker sig ha svårt att hitta bra proteinkällor. Spirulina kan man köpa bland annat i hälsokosten. Den finns både i pulver- och tablettform vilket är bra eftersom spirulina har en lite säregen smak som inte alla tycker om. Då slinker en tablett ner enklare. Vill man läsa mer om spirulina så kan man till exempel gå in på www.nyform.se.
Där kan man också läsa om en alg som jag tycker mig ha börjat höra talas om i fler sammanhang, den gröna algen chlorella. Går man in på Holistics hemsida www.holistic.se står det att chlorella är naturens mest näringsrika växt. Den innehåller också mer klorofyll än något annat livsmedel, 4-5 gånger mer än spirulina. Vad det gäller protein innehåller den 60 procent och då ingår alla aminosyrorna.
Till sist ett tips till er som är odlingsintresserade och som jag också skrev om i min blogg "Alternativ odling - mina föräldrar". Det gäller tång. Tång är ett fantastiskt bra gödsel. Har ni möjlighet så samla det i till exempel svarta plastsäckar på hösten och låt det sedan ligga och förmultna under vintern så är det färdigt att använda till våren.
Nästa vecka är det ny månad och nytt ämne!

Andra bloggar om: , , , , , , ,

måndag, augusti 20, 2007

Alger

För några veckor sedan tog en av sommarens mindre roliga varianter på blomning fart, algblomningen. DN hade en artikel 20070808 med rubriken "Giftig algblomning hotar svenska bad". Varje sommar, samma sak. Men det finns också en annan sida av myntet, som ni kanske redan känner till, där algen har rollen som föda och läkemedel.
I japanska och kinesiska hushåll används nära hundratalet olika algarter. I kinesiska skrifter omnämns de som delikatesser redan 6000 år f Kr. Vi här i Sverige har inte en lika utbredd "algkultur" men det går att få tag på ett flertal sorter, åtminstone i hälsokostaffärerna. Om man nu inte väljer alger för smakens skull så är näringsinnehållet en bra anledning.
Under miljontals år har nägingsämnen spolats ner i havet genom erosionen. Det har utarmat våra jordar på mineraler och spårämnen men istället berikat våra hav. I alger finns de flesta grundämnena. De innehåller mer mineralämnen än någon växt på land. Torkade havsalger innehåller mycket jod och upp till 14 gånger mer kalcium än mjölk. De innehåller också protein, A-, D-, E-, K-, C-vitaminer och en del vitaminer från B-gruppen.
Alger delas in i gröna, blågröna, bruna och röda.
Vad har de då för bra effekt på kroppen?
Rent allmänt stimulerar innehållet av jod framförallt ämnesomsättningen och viktiga antioxidanter och klorofyll bygger upp kroppens motståndskraft.
Brunalgens förmåga är att binda tungmetaller och radioaktiva ämnen och transportera dem ur kroppen. Det beror på att den innehåller alginat.
Den gröna algen har bland annat en kolesterolsänkande effekt.
Alger kan användas som krydda, grönsak eller näringstillskott. Rödalger är de som bäst lämpar sig som föda. Den används till exempel i det japanska köket i form av norialgen när man gör sushirullar.
Alger används också inom livsmedelsindustrin främst som konsistensgivare i glass, såser med mera men också som bulkmedel i preparat mot förstoppning och i bantnigspreparat. De används även som förtjockningsmedel och emulgeringsmedel i till exempel livsmedels-, kosmetika-, läkemedels-,textil- och pappersindustrin.
Den alg som jag tror är mest allmänt känd är den mycket omtalade blågröna sötvatttensalgen spirulina... (fortsättning nästa vecka)

Andra bloggar om: , , , , , , , , , ,

Hej, jag är nu åter skrivandes efter mitt "sommarlov". Under hösten kommer jag att skriva om ett nytt ämne varje månad och först ut är...

fredag, juni 15, 2007

Kroppsmiljö - syra-basteorin

(fortsättning från igår)
...När man pratar om kroppsmiljö och balans, så är syra-basbalansen värd att titta lite närmare på.
Syra-basteorin skapades av en man som hette Ragnar Berg. Den bygger på att vissa födoämnen är syrabildande som kött, fisk, ägg, vit ost, sojabönor och vissa andra baljväxter. Medan andra är basbildande som de flesta råa grönsaker, råsafter, gröna blad, potatis, rotfrukter samt frukt och bär. För att hålla en god balans i kroppen skulle man enligt dr Berg äta sju gånger så mycket basbildande som syrabildande kost. Erfarenhetsmässigt så är det en rekommendation som i många fall visat sig vara riktig även om teorin inte är vetenskapligt bevisad. Vill man veta mer detaljerat vilka födoämnen som är syra- respektive basbildande kan man gå in på en blogg som heter "Lycka". Där står även mycket annat intressant att läsa om syra-basteorin.
Har man problem med syra-basbalansen är det alltså något som, precis som så mycket annat, går att påverka med rätt kost.
Nu går jag på "sommarlov" och är skrivandes igen i mitten av augusti.
Ha en härlig sommar!

Andra bloggar om: , , , , , ,

torsdag, juni 14, 2007

Kroppsmiljö - fasta

(fortsättning från igår)
...Ett annat alternativ är fasta. Så vad är fasta egentligen? Man kan beskriva det som att under en begränsad tid ställa om kroppens näringsupptag så att de egna näringsförråden används. Kroppen ges då tillfälle att befria sig från upplagrade ämnesomsättningsprodukter som sura slaggprodukter, överskottsproteiner och fettämnen i vävnaderna.
Den vanligaste fasteperioden är 6-7 dagar. Här är det, precis som under tarmreningskuren, viktigt med upp- och nertrappning. Har man funderingar runt fasta, kanske hur man ska lägga upp det hela, kan man be om råd i en hälsokostaffär.
För människor med reumatiska sjukdomar finns det ytterligare ett värde med fasta och det är den idag erkänt positiva effekten fasta har på de sjukdomarna.
När man pratar om kroppsmiljö och balans, så är... (fortsättning imorgon)

Andra bloggar om: , ,

onsdag, juni 13, 2007

Kroppsmiljö - tarmrening

(fortsättning från igår)
...Ett alternativ som jag skrev om för några veckor sedan är Holistic Horizons produkter framtagna av Robert Gray. Då handlade det om den delen i kuren som återuppbygger tarmfloran.
Det jag framförallt tänker på nu är själva tarmreningsprogrammet. Det är enkelt, tar bara ett par minuter om dagen, men har en väldigt bra effekt. Det är i form av pulver och tabletter och kan användas utan sträng diet. De jag känner som har provat den, inklusive mig själv, har relativt snabbt känt en förbättring. Man känner sig piggare och det är ganska självklart när kroppen får en chans att ordentligt rensa bort gammalt slagg.
Kuren finns att köpa i hälsokosten. Den tar cirka tre månader för en normal person med det kan också variera ganska mycket och då är det väldigt viktigt att följa sin egen kropp. När man köper kuren så medföljer en broschyr "Ny hälsa genom tarmrening", där står ett förslag till hur man kan lägga upp kuren, alltså inget måste utan ett förslag. Viktigt är att ta tid för upp- och nertrappning. Vital Body & Soul har en sajt där man kan gå in och läsa mer.
Ett annat alternativ... (fortsättning imorgon)

Andra bloggar om: ,

tisdag, juni 12, 2007

Kroppsmiljö - i vardagen

(fortsättning från igår)
...Kroppen använder sig av njurarna, levern, lungorna, tarmarna eller huden för att göra sig av med restprodukter. Saker man kan tänka på i vardagen som hjälper till med det arbetet är torrborstning som bland annat är ett bra sätt att få bort det som kroppen har rensat ut genom huden. Vidare att äta mycket grönsaker, de är utrensande. Där har gurka, som vissa tycker är en rätt onödig grönsak som mest innehåller vatten, en mycket bra effekt. Fibrer i alla former är viktigt att få i sig. De ser till att maten inte blir liggande för länge i kroppen och motverkar förstoppning. Äter man kost med lite fibrer och mycket kött finns det risk att den blir kvar i tarmarna längre och att det bildas gifter (toxiner) som återresorberas (återupptas). Det är förstås inte alls bra.
Även om man försöker hålla insidan fräsch med små medel i vardagen kanske det ändå behövs något mer genomgripande ibland. En ordentlig uppfräschning och utrensning.
Ett alternativ... (fortsättning imorgon)

Andra bloggar om: , , , , , , ,

måndag, juni 11, 2007

Kroppsmiljö

Jag var på en föreläsning för några år sedan som handlade om hälsa. Mannen som höll i föreläsningen sade: - Människor är väldigt noga med att tvätta sig på utsidan men insidan glömmer man bort.
Det tycker jag ger en bra bild. Jag hade nog aldrig tänkt att man skulle behöva "tvätta sig" på insidan men faktum är att vi samlar på oss slagg. Om man har mycket restprodukter i kroppen från till exempel dålig kost, rökning, alkohol, medicin och miljöföroreningar så kan en konsekvens bli en försämring av kroppens förmåga att ta upp näring. Då hjälper det inte om man lägger massor av tid och energi på att äta bra och nyttigt, kroppen kanske ändå bara kan tillgodogöra sig en liten, liten del. Så det är en viktig anledning till att "tvätta sig" på insidan, rensa bort slagg så att kroppen får ett bra näringsupptag.
Kroppen använder sig av... (fortsättning imorgon)

Andra bloggar om: ,

fredag, juni 08, 2007

Grönsaker - Living Greens

(fortsättning från igår)
..."Living Greens" är en blandnig av näringsrika sädeslag, korsblommiga grönsaker och vattenväxter i pulverform. Den innnehåller sexton ingredienser till exempel broccoli, grönkål, spirulina och havregräs. Växterna har odlats i näringsrik jord eller i ofördärvade vattenmiljöer och utan bekämpningsmedel. De är sedan torkade och gjorda till pulver. Det är alltså bra odlingsförutsättningar och bra tillvarataget vid skörd.
Varje morgon tar jag en tesked och blandar med vatten. Tycker man inte om smaken kan man prova med något annat till som äppeljuice, helst utan socker. Man ska dricka det så snart det är utrört för att få i sig all näring innan den börjar påverkas av de yttre omständigheterna.
Jag äter en hel del vanliga grönsaker också bland annat för att det är gott. Men jag både mår bra och mår bra av att veta att jag får i mig det kroppen behöver genom Living Greens. Då kan jag också välja de grönsaker jag äter i vanlig form mer fritt för allt utöver Living Greens blir som en bonus.
Trevlig helg!

Andra bloggar om: ,

torsdag, juni 07, 2007

Grönsaker - levande föda

(fortsättning från igår)
...Själv använder jag levande föda, i alla fall delar av den. Om man inte har hört begreppet "levande föda" förut så vet jag att vissa kan få en massa roliga bilder i huvudet på vad det skulle kunna vara. Vad det innebär är att maten är levande på så sätt att den fortfarande har sina enzymer och vitaminer i behåll.
En kvinna vid namn Ann Wigmore, hon grundade Hippokrates Hälsoinstitut i Boston, kom till Sverige på slutet av 70-talet med sitt program om levande föda. Hon hävdade att enzymer och vitaminer förstörs vid cirka 40 grader, så levande föda är en helt vegetarisk kostform där all föda ska ätas rå, fermenterad(jäst) eller torkad. Den kostformen har hjälpt friska människor att må bättre och sjuka människor att bli friska. Är man intresserad av att läsa mer så finns boken "Levande föda" som Ann Wigmore har skrivit.
Att ändra kosthållning och följa inriktningen för levande föda fullt ut är en stor förändring för de flesta. Om det inte passar en men man i alla fall vill försöka få i sig det kroppen behöver så kan man välja ut delar, som jag har gjort.
"Living greens" är... (fortsättning imorgon)

Andra bloggar om: , , , ,

tisdag, juni 05, 2007

Grönsaker - folsyrabrist

(fortsättning från igår)
...En konsekvens kan bli folsyrabrist, en av västvärldens glömda bristsjukdomar.
Folsyra är en B-vitamin som är mycket känslig och kan försvinna med 70-90 procent vid matlagning. Grönsaksmässigt är de bästa källorna gröna bladgrönsaker som spenat, grönkål, broccoli och grönsallad.
Folsyra behövs vid celldelning och proteinomsättning. Man rekommenderar idag gravida att inta extra folsyra, gärna en månad innan om det är en planerad graviditet eftersom den har en livsviktig betydelse i ett tidigt skede. Spontana aborter, för tidigt födda barn och ryggmärgsbråck kan förebyggas med tillskott av folsyra. Brist kopplas också till demensutveckling och depressioner. Forskningen fokuserar mycket på sjukdomen Alzeimer.
Att tänka på är också att vissa läkemedel förstör folsyra som till exempel antibiotika, trimetroprim och antiepileptiska mediciner.
Men hur får man då i sig det man behöver?
Själv använder jag... (forsättning på torsdag)
Trevlig nationaldag!

Andra bloggar om: , , , , , , , ,

måndag, juni 04, 2007

Grönsaker

Vikten av att äta grönsaker är nog de flesta människor medvetna om. Konsumtionen har ökat lite de senaste åren och idag äter varje svensk ungefär 47 kilo färska grönsaker och rotfrukter om året.
Grönsaker är rika på mineraler, vitaminer och fibrer... men är det verkligen hela sanningen? Inte lika självklart som man tror och då är det vitaminerna och mineralerna jag tänker på.
Näringsvärdet i grönsaker kan ha stora variationer. Det kan exempelvis bero på antal soltimmar, mognadsgrad, gödslingsmetoder eller hur urlakad jorden är.Vitaminer och mineraler är också känsliga på olika sätt. Mineraler och spårämnen kan urlakas vid kokning. De fettlösliga vitaminerna A, D, E och K är känsliga för ljus, förutom vitamin K, och luftens syre. De vattenlösliga vitaminerna , B-gruppen och C, är dessutom känsliga för värme och vattenurlakning.
Med alla dessa omständigheter framstår inte näringsvärdet i grönsaker lika självklart längre, eller hur?
En konsekvens kan bli... (fortsättning imorgon)

Andra bloggar om: , ,

fredag, juni 01, 2007

Goda bakterier - återuppbyggnad

(fortsättning från igår)
...Det är ett tarmreningsprogram som bara tar ett par minuter om dagen i form av pulver och tabletter, det kan användas utan sträng diet. Det stimulerar samtidigt tillväxten av de egna nyttiga tarmbakterierna. På så vis slipper man problemet att försöka få bakterier tillförda genom kosten att fästa i tarmen.
Vital Body & Soul har en sajt där man kan gå in och läsa mer.
Jag har köpt produkterna i hälsokost, det medföljer då en broschyr som är viktig den heter "Ny hälsa genom tarmrening". En fullständig kur tar cirka tre månader för en normal person men det kan också variera ganska mycket. Det viktigaste är att man följer sin egen takt och inte exakt upplägget i broschyren.
Tarmfloran grundläggs tidigt i livet. Vi föds sterila men inom cirka en månad har vi fått uppåt 90 procent av de bakterier som vi sedan kommer att bära med oss. Där kan föräldrar genom kosten verkligen göra en insats för barnets framtida hälsa. Det finns ännu inga generella rekommendationer på pribiotika men eftersom det är ofarligt och inte har några biverkningar så är det ju det ingen anledning att låta bli.
Trevlig helg!

Andra bloggar om: , ,

torsdag, maj 31, 2007

Goda bakterier - försiktighet med antibiotika

(fortsättning från igår)
...Som jag skrev i måndags så kan antibiotika störa tarmflorans innehåll. Antibiotika kan vara fantastiskt bra när det verkligen behövs men är ingenting man ska äta i onödan så länge det finns några alternativ. Det tar kroppen cirka 1,5 år att återgå till det normala efter en kur. Den bredspektriga antibiotikan har djupgående effekter på den nomala floran och slår ut både de goda och dåliga bakterierna.
Det man kan tänka på om man äter antibiotika är att under tiden äta kost som innehåller lactobakterier. Det finns också preparat att köpa i hälsokosten som man kan börja ta direkt efter avslutad kur som hjälper kroppen att snabbare komma i balans.
Förutsättningen för att tillförseln av lactobakterier genom födan ska fungera är att bakterierna kan överleva den sura miljön i magsäcken och få fäste på tarmslemhinnan. Någonting som jag och flera andra jag känner har provat och varit väldigt nöjda med är Holistic Horizons produkter framtagna av Robert Gray.
Det är... (forsättning imorgon)

Andra bloggar om: ,

onsdag, maj 30, 2007

Goda bakterier - lactobakterier

(fortsättning från igår)
...Om vi ser lite närmare på immunförsvaret i tarmen och bakteriefloran så gäller det alltså att ha tillräckligt mycket goda bakterier i tarmen. Där har mjölksyrebakterier i kosten en viktig roll. Pribiotiska lacto- och bifidobakterier tillsätts idag i allt fler livsmedel som fil, yoghurt och fruktdrycker. Lactobakterier finns också naturligt i till exempel syrade grönsaker, gravlax, oliver, kapris, pickles, ost, surkål, saltgurka och salami.
En anledning till att vi idag får i oss för lite av de nyttiga lactobakterierna är kyl- och frysskåpen. De har ersatt mjölksyrafermenteringen(mjölksyrajäsningen) som konserveringsmetod.
Tidningen Hälsa hade en artikel "Håll dig frisk med nyttiga bakterier" i nummer 5 från 2006. Där står bland annat följande att läsa av Göran Molin, professor i livsmedelshygien vid Lunds universitet."- En återgång till gamla tiders vana att dagligen äta ofarliga bakterier skulle ge en bättre folkhälsa, tror Göran Molin. Vi skulle kunna få mindre hjärt-kärlsjukdomar, allergier, reumatism och inflammatoriska tarmsjukdomar. Kanske också fetma."
Som jag skrev... (fortsättning imorgon)

Andra bloggar om: , , , , , ,

tisdag, maj 29, 2007

Goda bakterier - immunförsvaret

(fortsättning från igår)
...Det förutsätter goda levnadsvanor i grunden, med en hälsosam kost, rik på frukt och grönsaker, fibrer och med rätt sammansättning av fettsyror. Där spelar de essentiella(livsnödvändiga) fettsyrorna omega-3 och omega-6 en viktig roll. Att vistas utomhus är ett annat sätt att hålla sig frisk och stark och motion förstås. Motion är också ett bra sätt att hantera stress och det är viktigt för bland annat tarmfloran. Även sömnen hänger ihop med immunförsvaret och att vila då och då för återhämtning.
Det som jag har skrivit nu om goda levnadsvanor är något som de flesta människor känner till men ibland glömmer bort eller inte har tid med. Men det är otroligt viktigt att hitta en bra balans i sina levnadsvanor om man ska orka i längden. Som vi alla känner till i dagens sämhälle är det svårt att hinna sätta sig in i saker ordentligt och sedan följa det till hundra procent. Veta exakt vad man ska äta till exempel men man kan försöka hitta en "gyllene medelväg". Äta en hyfsad kost, röra på sig lite grann, stanna hemma en feberfri dag efter en infektion med feber så att kroppen har en chans att komma igen. Där tycker jag att det märks en tydlig skillnad idag. Mot slutet av en infektion eller precis när den har gått över är många människor på jobbet igen fast kroppen är försvagad efter sjukdom. Det är synd och där tror jag att vissa människor har tappat en viktig kunskap om kroppen eller inte bryr sig om den. Kroppen behöver återhämtningstid vare sig vi vill det eller inte.
Så återigen denna balans, att få in det vi behöver i en pressad tillvaro. Om vi ser lite närmare... (forsättning imorgon)

Andra bloggar om: , , , ,

måndag, maj 28, 2007

Goda bakterier

"70 procent av immunförsvaret sitter i magen" har ni kanske sett och hört i tv-reklamen? Mer preciserat i tarmen. Där finns den så viktiga tarmfloran i form av olika bakterier. Bakteriefloran hos en vuxen person uppgår till cirka ett kilo och är därmed ett av kroppens största organ. Att en balanserad, fungerande tarmflora är mycket viktigt för vårt immunförsvar tror jag att fler har börjat förstå idag.
Bakteriefloran påverkas bland annat av matvanor och intag av vissa läkemedel. Fiberrik mat är bra och av stor betydelse och mjölksyrebakterier har en speciellt positiv påverkan. Däremot kan antibiotikabehandling, stress och dåliga matvanor störa tarmflorans innehåll.
Om vi ser till hela immunförsvaret i kroppen så behöver vi hålla det i trim för att undvika sjukdom. Det förutsätter... (fortsättning imorgon)

Andra bloggar om: , , , ,

fredag, maj 25, 2007

Fettsyror - vid viktnedgång?

(fortsättning från igår)
...Vad det gäller vuxna och intag av omega-3 och omega-6 rekommenderar SNR, Svensk näringsrekommendation, att 10 procent av det totala fettintaget ska komma därifrån för att undvika bristsjukdomar. Det totala fettintaget per dag bör vara mellan 20-25 energiprocent, så det blir alltså 10 procent på de 20-25 energiprocenten. Översätter man det i måltider så rekommenderas fisk, helst fet, 3 gånger i veckan.
Det är också viktigt att tänka på om man ska försöka gå ner i vikt. Många bantningsdieter är extremt fettfattiga och då är det nödvändigt att äta en bra kombination av fettsyror. Dessutom ökar fleromättat fett kroppens fettförbränning och det verkar som omega-3 fettsyrorna är allra bäst på det. I några fiskoljestudier har man sett viktminskning som ett bifynd bland försökspersonerna.
Trevlig helg!

Andra bloggar om: , , ,

torsdag, maj 24, 2007

Fettsyror - viktigt för barn

(fortsättning från igår)
...Barn har ett större energibehov per kilo kroppsvikt än vuxna. Därför behöver de mer näringstät mat än vi. Fett är ett nödvändigt ämne för små barn och deras utveckling och det är viktigt att föräldrarnas intag inte översätts på barnen. Idag pratar man mycket om barnfetma och det är bra att det uppmärksammas med det får inte gå till överdrift. Det gäller också att hålla isär vilket fett man pratar om. Barn rekommenderas fet fisk 3 - 4 gånger per vecka eller kosttillskott bestående av fiskolja eller linfröolja.
För en normal utveckling av fostret vid graviditet är de essentiella fettsyrorna viktiga. Speciellt under den senare delen av graviditeten då barnets hjärna, syn och inlärningsförmåga utvecklas samt under den första levnadsmånaden. Fet fisk behövs regelbundet under graviditeten och vid amning men kvinnor uppmanas ofta till försiktighet på grund av miljöföroreningar. Då kan man istället välja ett kosttillskott av omega-3 fettsyra.
Vad det gäller vuxna... (fortsättning imorgon)

Andra bloggar om: , , ,

onsdag, maj 23, 2007

Fettsyror - omega-6

(fortsättning från igår)
...Omega-6 har också många viktiga hälsoeffekter. Även den är viktig för hjärnan på många sätt som vid inlärning, läs- och skrivförmåga och koordination. Liksom omega-3 är den också bra för synen, immunförsvaret och huden.
Men en del omega-6 fettsyror har också specifika hälsoeffekter som till exempel GLA, gammalinolen syra. Den lindrar vid eksem, klimakteriebesvär och PMS.
Så var finns då omega-6?
I alla oljor. Mest i majs-, solros-, druvkärn- och tistelolja. Vidare i kött, inälvsmat, fet fisk, äggula, nattljusolja, svarta vinbärskärnor, gurkörtsfrö och hampafrö.
Vad det gäller barn och essentiella fettsyror finns det en del att tänka på.
Barn... (fortsättning imorgon)

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , ,

tisdag, maj 22, 2007

Fettsyror - omega-3

(fortsättning från igår)
...Om man ser närmare på raden av hälsoeffekter för omega-3 så blir det ett stort antal. Det har gjorts studier på flera områden som allergi, astma, cancer, demens, depression, typ 2 diabetes, dyslexi och ADHD, inflammatoriska tarmsjukdomar, reumatism, syn, immunförsvaret och huden. Omega-3 har haft en mer eller mindre positiv inverkan på de tillstånden men på vissa områden behövs fler studier. Tidningen Hälsa hade en ganska omfattande artikel på fem sidor som till största delen handlade om hälsoeffekter i samband med omega-3. Det var i nummer 2, februari 2007. Annars är det skyddet mot hjärt- och kärlsjukdomar som är mest studerat och känt.
Så var det då detta med "fisk och klokhet". 30 procent av vävnaden i hjärnan består av essentiella fettsyror som bland annat finns rikligt i främst fet fisk. De frigörs ständigt från hjärnan och måste ersättas för att den ska kunna fungera normalt.
Omega-3 finns mest i fet fisk som lax, sill, strömming, makrill, sardiner och ål. Den finns också i rapsolja, linfröolja, camelinaolja, hampafröolja, linfrön, valnötter, sojaprodukter, gröna bladgrönsaker och havsalger.
Omega-6... (fortsättning imorgon)

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , ,

måndag, maj 21, 2007

Fettsyror

"Man blir klok av fisk", känner ni igen det?!
Det var någonting som jag ofta hörde när jag växte upp. Kanske var det också ett sätt att försöka få mig och mina syskon att äta den fisk som serverades 1-2 gånger i veckan i vår familj. Det brukar inte vara barnens favoritmat precis, hur god den än är tillagad.
Men det är sant, man kan faktiskt säga att man blir klok av fisk och att man håller sig klok av fisk. I fisk finns den essentiella(livsnödvändiga) fettsyran omega-3.
Fettsyrorna delas upp i mättade, enkelomättade och fleromättade. Av dem är omega-3 och omega-6 fleromättade och de som är essentiella. De är ämnen som kroppen behöver men inte själv kan bilda utan det måste tillföras med maten eller kosttillskottt.
Hälsoeffekterna av de här två fettsyrorna är oerhört många, speciellt av omega-3. Svenska Dagbladet hade en bra artikel 19 april 2007 som delvis handlade om en japansk studie gjord på 18 645 patienter under nästan fem års tid. Den visade att omega-3 hade en bra effekt mot hjärtsjukdomar.
Om man då ser närmare... (forsättning imorgon)

Andra bloggar om: , , ,

tisdag, maj 15, 2007

Salt - en hjärtsjukdomsrisk?

(fortsättning från igår)
...Salt har en stor inverkan på bland annat hjärtsjukdomar. Var fjärde svensk över tjugo år har högt blodtryck. Ett begränsat saltintag borde vara den första kostförändringen som läkare rekommenderar sina blodtryckspatienter men vad jag har förstått så ser det tyvärr inte riktigt ut så idag.
Svenska Dagbladet hade en intressant artikel 25 april 2007. Den handlade om att enligt en stor amerikansk studie minskade risken för att dö i hjärtsjukdomar upp till 35 procent även för personer med ett normalt tryck om de minskade på saltet. Det stod också att varje år får 30 000 svenskar stroke och 27 000 får hjärtinfarkt och att det alltså är någonting som delvis går att påverka med ett lägre saltintag.
I ljuset av detta är det kanske värt att ta sig en extra funderare på saltet man äter.
Trevlig Kristi himmelsfärdshelg!

Läs mer om blodtryck på blodtryck.org.
Andra bloggar om: , , ,

Salt - med jod

(fortsättning från igår)
...Tidningen Hälsa hade en bra artikel om salt i marsnumret från 2007.
Där stod det bland annat att de som hade högst saltintag var personer som åt mycket ost och de som ofta åt på restaurang. En vanlig portion restaurangmat innehåller ofta hela dagsbehovet av salt, minst, ibland mer. Vidare att 80 procent av svenskarnas saltintag kommer från färdig- och restaurangmat.
Det var någonting som jag själv tänkte på när jag bestämde mig för att sänka min saltkonsumtion. Tänk om jag får i mig för lite salt, för lite salt behöver vi. Eller tänk om jag får i mig för lite jod om jag äter för lite salt. Jod är väldigt viktigt att få i sig fast vi behöver det i mycket liten mängd. I Sverige har vi jodberikat salt för att den svenska fiskkonsumtionen är för låg och jag som inte äter vanligt salt längre, hur blir det då?! Jag började titta på andra källor att få mig jod men det var då jag fick höra om färdigprodukter. Även om man inte använder vanligt salt själv så finns det tillräckligt med jodberikat salt i de färdigprodukter som de flesta använder i någon form. Är man ändå orolig så går det ju också bra att öka på med jodkällorna från havet som saltvattenfisk och skaldjur.
Salt har en stor inverkan... (fortsättning imorgon)

Andra bloggar om: , ,

måndag, maj 14, 2007

Salt

Det har skrivits en del intressant om salt den sista tiden tycker jag. Vi äter alldeles för mycket salt och det är inte alls bra för vår hälsa. Vi äter cirka dubbelt så mycket salt mot vad vi borde göra. Det rekommenderade dagsintaget är högst 5 gram, ungefär en tesked.
Själv har jag bestämt mig för att försöka sänka konsumtionen. Ta bort det där jag inte tycker att det är absolut nödvändigt. Så nu kokar jag ris, pasta och potatis utan salt, utom när jag har gäster, om nu inte gästerna är inne på samma linje som jag förstås.
När jag använder salt blir det örtsalt eller himalayasalt. Örtsalt köper jag i matvaruaffären. Det är blandat med örter men innehåller ändå ganska mycket salt. Himalayasalt däremot smakar som salt men har inte dess negativa effekter. Det innehåller inget vanligt salt alls. Jag tycker att det är bra, inköpt i hälsokostaffär, jag vet inte om det går att köpa någon annanstans. Jag vill idag, 21/5, göra ett tillägg till den här texten som skrevs i förra veckan. Det har kommit en kommentar som har en helt annan åsikt om himalayasalt och dess bra effekter. Vill någon läsa mer om det så går det bra att gå in på "comments" nedan. Där ligger en länk i den översta kommentaren som går till en utförlig genomgång av ämnet.
Däremot, i forumet hos tidningen 2000-Talets Vetenskap, går detta att läsa som har en annan, mer positiv syn på himalayasaltet:

"Självklart innehåller det natrium, all form av "vanligt" salt innehåller natrium. Dock finns det gigantiska skillnader mellan industriellt framställd natriumklorid och t ex havssalt och himalayasalt.

Himalayasalt och havssalt innehåller 80 olika mineraler och spårämnen som är optimalt bundna till själva saltet i suverän kristallform. Vårt blod har en saltkoncentration ug som i havsvatten. Natrium är alltså viktigt för kroppens funktioner, men då ska det vara i naturlig optimal form och inte koksalt som är aggressivt och jobbigt för kroppen.

I naturen är salt en bristvara, därför har det varit så viktigt bland många kulturer att t ex ta till vara på blodet hos djur. Salt har varit en eftertraktad handelsvara. Våra seder att göra blodpudding, palt, blodkorv mm visar hur noga man var att få i sig djurets alal delar och därmed alla nörvändiga näringsämnen.

Fördelen med himalayasaltet jämfört med havssalt är dess kristallstruktur som anses vara särskillt gynnsam. Om du tänker på dig själv som en elektrisk och strömförande varelse (man kan ju se kroppen på olika sätt men faktum är att allt levande utstrålar energi och att det i kroppen går elektriska och kemiska impulser/signaler, allt beror på vilket betraktelsesätt man har) så är det en fördel att optimera den strömledande förmågan. Destillerat vatten leder inte ström, men tillsätter man lite salt blir vattnet strömledande. Däri ligger betydelsen också för våra kroppar och hur man kan optimera denna funktion med salt av bra kvalitet."

Tidningen Hälsa... (fortsättning imorgon)

Andra bloggar om: , ,

fredag, maj 11, 2007

Universalväxter - theriaca

(fortsättning från igår)
...Man kan också få behandling med örter, fytoterapi.
Fytoterapi kommer från de grekiska orden Phyton som betyder växt och Therapeia som betyder behandling. Behandling med örter är en terapiform som har sitt ursprung i äldre tiders huskurer. Olika örters effekter finns dokumenterade i farmakopéer(handledning av beredandet av läkemedel) och omfattande örtmedicinsk litteratur.
Nu tänkte jag avsluta veckan som jag började, med ordet universal och en medicin som onekligen kunde bära det ordet. Den hette theriaca och var den mest använda medicinen under 1500 år i Europa. Den bestod av runt 60 örter och användes som ett universalmedel mot allehanda krämpor.
60 örter, tänk er det, visst blir man lite nyfiken på den blandningen?!
Jag kanske får fördjupa mig i ämnet längre fram.
Trevlig helg!

Andra bloggar om:

torsdag, maj 10, 2007

Universalväxter - farmakognosi

(fortsättning från igår)
...Vi här i Sverige är inte så bra på att använda medicinalväxter och det är verkligen synd. En stor, dåligt utnyttjad resurs skulle man kunna kalla det.
Det dröjde ända till 1800-talet innan farmakognosi blev en egen vetenskap. Farmakognosi är läran om naturprodukters roll som läkemedel. Men det går ju ändå framåt. Det märks ett större intresse för och en annan medvetenhet om växter och deras möjligheter som mat och medicin.
Vill man veta mer om örter så har SVT 2 startat en dansk faktaserie i ämnet. Den heter "Örter - naturens eget apotek" och går på måndagar 18:15 - 18:35. Den började nu i måndags och jag tyckte att den var både intressant och sevärd.
Man kan också... (fortsättning imorgon)

Andra bloggar om: ,

onsdag, maj 09, 2007

Universalväxter - aloe vera

(fortsättning från igår)
...Aloe veran nämns redan ca 15oo år f kr i "Papyrus Ebers". Den handlar om egyptisk läkekonst och skrevs av den grekiske historieskrivaren Herodotos.
Aloe vera är en liljeväxt. Den används både för in- och utvärtes bruk.
Invärtes är den bra för att stärka immunförsvaret och slemhinnorna. Den har en antiseptisk verkan mot ett flertal bakterier och svampar. Oljar tarmen och kan lindra vid magkatarr.
Om man ska dricka aloe verajuice ska man tänka på att ta den på fastande mage på morgonen, antingen hela dosen eller en del av dagsdosen. Ta också reda på att den är framtagen på ett riktigt sätt. Den ska vara kallpressad och för att undgå en laxerande effekt så ska endast den inre filén användas, alltså inte helbladsprocess.
Priset på aloe verajuice kan skilja en hel del så titta alltid att den är tillverkad på rätt sätt annars är det bättre att lägga de pengarna på någonting annat.
Jag känner många som dricker juicen och vad de gemensamt, nästan utan undantag, har beskrivit är att den ökar välbefinnandet. De blir lite gladare och mår allmänt lite bättre. Den förbättrar det viktiga allmäntillståndet som jag också tycker är underskattat idag. Men vissa människor med mer specifika problem med till exempel svamp eller infektioner har också märkt mer tydliga förbättringar med just de problemen.
För utvärtes bruk används aloe vera i stor omfattning för vård av hudproblem. Det finns många hud men också hårvårdsprodukter.
Vi här i ... (fortsättning imorgon)

Andra bloggar om: , , ,

tisdag, maj 08, 2007

Universalväxter - vitlök

(fortsättning från igår)
...Vitlöken är ett gammalt beprövat läkedmedel, den har använts sedan urminnes tider men är idag klart underskattad tycker jag. Förutom att den är god och billig, både i sin lökform och som kosttillskott där även i luktfri variant, så har den en lång rad hälsoeffekter. Den förebygger och behandlar förkylningssymptom, högt blodtryck, svampinfektioner, förhöjda blodfetter och åldersdiabetes.
Vill man läsa med ingående hur den kan ha alla dessa positiva effekter på kroppen och även om några fler användningsområden så finns en bra, lättöverskådlig artikel i tidningen Hälsa. Den stod i Hälsa nummer 3 från mars 2007.
Där fick jag också lära mig någonting nytt om vitlök. Det är ju allmänt känt att vitlök är bra mot vampyrer... men vad jag inte visste är att den också är bra mot vår egen lilla vampyr, fästingen. Enligt en studie vid Lunds universitet fick hundra kustjägare som befann sig i fästingrika områden i Blekinge vara med i ett försök.
Hälften fick vitlökskapslar och hälften sockerpiller. Antalet fästingbett var tydligt lägre hos de som hade ätit vitlökskapslar.
Aloe veran... (fortsättning imorgon)

Andra bloggar om: , , ,

måndag, maj 07, 2007

Universalväxter

Ordet "universalväxt" kanske låter grandiost och pretantiöst men det är faktiskt precis så fantastiska som jag tycker att de två växter jag tänkte skriva om är.
Säkert finns det fler växter som skulle kunna kallas universala men för mig handlar det framförallt om de här två. Jag har själv använt dem under flera år och innnan mig har människor använt dem i tusentals år. Växterna jag tänker på är vitlök och aloe vera.
Vitlöken känner alla till, väl använd i matlagning men kanske inte lika känd för sina nyttoeffekter. Aloe veran har fått ett uppsving de senaste åren och är nog bekant för många idag.
Vitlöken... (fortsättning imorgon)

Andra bloggar om: ,

fredag, maj 04, 2007

Benskörhet - börja förebygga

(fortsättning från igår)
...Om vi börjar med motion. Motion är väldigt viktigt. Kalcium byggs in effektivare i skelettet under fysisk belastning men ska kalcium kunna byggas in så gäller det att få i sig det. Mjölk och mjölkprodukter är kanske det första man tänker på. De innehåller mycket kalcium men vad det gäller nyttan av att dricka mjölk som vuxen går meningarna isär. Vissa tror inte alls att det är bra men då kan man istället dricka sesammjölk. Den är gjord på sesamfrön och vatten och minst lika kalciumrik som mjölk. Men den ska vara gjord på oskalade sesamfrön. Gröna bladgrönsaker och torkad frukt är också bra.
D-vitamin är också viktigt. Den finns främst i fiskleverolja och fet fisk men även i äggula, smör och mjölk.
Sedan var det detta med rökningen. Kanske kan den ökade risken för benskörhet vara ännu ett argument att sluta för den som röker?!
Slutligen någonting som är bra och som vi verkligen kan ägna oss åt och njuta av den
här årstiden. Vistas mycket i dagsljus!
Trevlig helg!

Andra bloggar om: , ,

torsdag, maj 03, 2007

Benskörhet - olika orsaker

(fortsättning från igår)
...Andra anledningar till sjukdomen är ärftliga faktorer, lågt kalcium och D-vitaminintag och hur väl uppbyggt skelettet har blivit i unga år. Sedan har vi inaktivitet och rökning som har lika stor inverkan som själva åldrandet. Man ska heller inte äta för mycket köttrik kost. Det som händer då är att sura ämnesomsättningsprodukter tvingar kroppen att kontinuerligt släppa till sina reservoarer i skelettet av basiska salter så att det efterhand försvagas.
Men det finns som sagt en hel del att göra för att förebygga benskörhet.
Om vi börjar med... (fortsättning imorgon)

Andra bloggar om: , ,

onsdag, maj 02, 2007

Benskörhet - en kvinnosjukdom

(fortsättning från i måndags)
...Benskörhet är en kvinnosjukdom. Den drabbar nästan häften av alla kvinnor. Anledningen till könsskillnaden, att den är mycket vanligare hos kvinnor än män, beror på hormonella faktorer. När östrogenproduktionen minskar hos kvinnor i klimakteriet minskar också kroppens anabola(uppbyggande) förmåga att lagra kalk i benväven. Därmed ökar risken för benskörhet.
Vad som händer i kroppen när man får sjukdomen är att skelettet urkalkas och blir poröst och skört vilket leder till ökad risk för benbrott. Typiska benskörhetsskador drabbar särskilt underarmen, övre delen av lårbenet eller ryggkotorna.
Andra anledningar till sjukdomen... (fortsättning imorgon)

Andra bloggar om: , , ,

måndag, april 30, 2007

Benskörhet

Benskörhet, även kallad Osteoporos, var en sjukdom bland andra men så för några år sedan blev den väldigt uppmärksammad. I alla fall tyckte jag det. Den dök upp i alla möjliga sammanhang och på alla möjliga platser. När jag var på ett läkarbesök då satt det information uppsatt på toaletten och vid ett annat läkarbesök satt det en lapp i hissen. Det var också en stor fotoutställning på Norra Latin av Oliviero Toscani som handlade om benskörhet som jag var och tittade på. Den visade människor i olika åldrar som hade sjukdomen. De var fotograferade så att man kunde se hur den hade påverkat deras kroppar. En talade och smått skrämmande utställning.
Jag tycker att det är väldigt bra att benskörhet fick så mycket uppmärksamhet eftersom många drabbas av den och det finns en hel del förebyggande man kan göra för att minska den risken.
Benskörhet är... (fortsättning på onsdag)
Trevlig Valborg och 1:a maj!

Andra bloggar om: ,

fredag, april 27, 2007

Alternativ odling - KRAV

(fortsättning från igår)
...Alternativodlarna har bildat ett kontrollorgan som heter KRAV(kontrollföreningen för alternativ odling). Föreningens syfte är att ansvara för en trovärdig märkning och en effektiv kontroll av ekologisk produktion.
Alla producenter, distributörer och förädlare som vill använda KRAVS:s namn eller märke måste vara godkända och ha tecknat avtal med KRAV.
Normerna som KRAV har sammanställt innebär:
- Odlingen skall bedrivas utan kemiska bekämpningsmedel och lättlösliga kväve- och mineralgödselmedel.
- Odlings- och gödslingsåtgärder skall syfta till högsta möjliga kvalitet.
- Vid omläggning kan odlingen godkännas tidigast andra året utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel.
- Kravmärkningen omfattar även animaliska produkter som mjölk, ost, kött och fläsk.
Mitt i allt nyttighetstänkande runt alternativ odling ska man heller inte glömma bort hur himla mycket godare det blir.
Trevlig helg!

Andra bloggar om: , ,

torsdag, april 26, 2007

Alternativ odling - mina föräldrar

(fortsättning från igår)
...När jag växte upp hade mina föräldrar ett sommarställe i skärgården. De tyckte mycket om trädgård och odling så där fanns allt från bär och frukt till blommor och grönsaker. De var noga med att försöka använda naturligt gödsel och bekämpningsmedel.
På hösten när stormarna hade blåst in tång till stranden samlade vi den i svarta plastsäckar. Sedan fick tången ligga och förmultna under vintern och till våren användes den som gödsel. Även vanlig kompost fanns, den blandades med hästgödsel.
Under vintern brukade min pappa också spara kaffesump som fick ligga och torka på en tidning för att inte mögla. Den lades sedan runt blasten på morötterna för att slippa få dem förstörda av morotsflugor.
Det här är några exempel på vad mina föräldrar brukade göra men det finns ytterligare massor av liknande möjligheter beroende på hur stor entusiast man är. Men jag tycker att det är viktigt att komma ihåg att alla förändringar, stora som små, mot en mer naturenlig odling är bra.
Alternativodlarna har bildat ett... (fortsättning imorgon)

Andra bloggar om: ,

onsdag, april 25, 2007

Alternativ odling - naturligt bekämpningsmedel

(fortsättning från igår)
...Växterna i alternativ odling blir friskare och mindre mottagliga för angrepp av skadedjur. Men skulle det förekomma används milda medel som nässelvatten eller såpa.
Man använder också de kunskaper som finns om biologisk bekämpning. Det kan innebära att man planterar växter brevid varandra som morötter och lök vars respektive skadedjur förgör varandra.
Biologiskt växtskydd i form av insekter är också något som ibland används i inomhusodlingar. Det kan exempelvis vara en speciell stekel som oskadliggör bladlöss.
Kemikalieinspektionens statistik visar att det används i genomsnitt ca 13 000 ton bekämpningsmedel om året. Den yrkesmässiga trädgårdsnäringen har som målsättning att nå ett minimum av bekämpningsmedel. De använder drygt 1% av den totala förbrukningen, medan villaägare och andra privatpersoner använder ca 5%. Det är något att tänka på i dessa odlingstider och kanske passa på att göra en egen insats?!
När jag växte upp... (fortsättning imorgon)

Andra bloggar om:

tisdag, april 24, 2007

Alternativ odling - inte CCC

(fortsättning från igår)
...Inom det konventionella jordbruket har de så kallade stråförkortningsmedlen varit omdiskuterade. Dessa medel används i många länder vid odling av spannmål.
I mellersta Europa behandlas 2/3 av vetefälten med Cycocelpreparat(CCC). Den aktiva substansen i medlet är klormekvatklorid, som misstänks vara cancerframkallande.
Vad preparatet gör är att hämma sädesstråets tillväxt, det blir då kortare samtidigt som det förtjockas och stärks. På så vis minskar risken för liggsäd och därmed mögelbildning.
Undersökningar har visat att rester av CCC kan förekomma i spannmålsprodukter efter skörd.
Växterna i alternativ odling... (fortsättning imorgon)

Andra bloggar om:

måndag, april 23, 2007

Alternativ odling

Gör den verkligen någon skillnad? Det har jag hört ibland här och var. Ja, det gör den. Kan man bara det allra minsta lilla om odling så förstår man det. Förresten behöver man inte ens kunna det allra minsta lilla om odling utan det räcker med att läsa vad det innebär.
Alternativ odling är ett samlingsnamn för biodynamisk, organisk/biologisk, naturenlig eller ekologisk odling. De har gemensamt att konstgödsel eller kemiska bekämpningsmedel inte används men förutom det skiljer sig odlingsformerna en del sinsemellan.
Växtföljden är grundstommen i den alternativa odlingen alltså ordningen som grödorna odlas i. Där är baljväxterna en viktig, med jämna mellanrum återkommande del. Gröngödsling(nedplöjning av ärt- och baljväxter) ersätter konstgödsel genom att balj- och ärtväxter binder kväve ur luften och lämnar det i jorden.Gödsel från djur och organiskt material används som växtnäring.
Anledningen till att produkterna från de här odlingarna blir dyrare är att det krävs större manuellt arbete och skördarna blir något mindre.
Men vet man om skillnaden på alternativ- och konventionell odling tycker åtminstone jag att det ofta är värt de extra kronorna.
Inom det konventionella jordbruket... (fortsättning imorgon)

Andra bloggar om:

fredag, april 20, 2007

Motion - en möjlighet att påverka våra liv!

(fortsättning från igår)
...Träning på recept är annars något som läkare ordinerar nuförtiden. Till sin hjälp har de manualen FYSS, fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Ibland kan motion förändra så mycket att man slipper ta medicin eller slipper ta så mycket medicin.
Oavsett vad man tränar är det viktigt att öva alla muskelgrupper och det är bra att avsluta varje motionspass med några stretchövningar, då minskar risken för skador och träningsverk.
Det som är lika viktigt som träning är att vila. Något som är underskattat i dagens samhälle tycker jag. En stunds avslappning efter varje träning är bra. Man ska också tänka på att inte börja träna när man är för trött.
De dagar som man inte hinner motionera som planerat kan man pigga upp sig med de senaste rönen enligt tv-programmet "Fråga doktorn" som sändes i oktober. De tog upp att träning inte behöver vara sammanhängande i 30 minuter som man förut har sagt utan får lika stor effekt om det läggs ihop under dagen.
Någon har sagt att "den bästa träningen är den som blir av" och det tycker jag är ett bra utgångsläge för att hitta sin egen nivå vad det gäller motion.
Trevlig helg!

Andra bloggar om: ,

torsdag, april 19, 2007

Motion - hälsoeffekter

(fortsättning från igår)
...Vad det gäller hälsoeffekter vid motion kan listan göras lång.
Man blir stresståligare och sover bättre. Den förebygger förstoppning och även benskörhet då kalcium byggs in effektivare i skelettet under fysisk belastning. Även psykiskt har motion positiva effekter, det går till viss del att springa av sig både aggressioner och bekymmer. Träning gynnar också den perifera blodcirkulationen, man blir varm ända ut i fingertopparna när man tränar. Dessutom har en vältränad människa betydligt lägre sjuklighet än en otränad och kroppen blir motståndskraftig mot smärtor.
Något jag själv fascineras av är det som kallas kollateraler. Det är nya blodkärl som utvecklas i kroppen under träning bland annat i hjärtat. Det gör att om något kärl är för trångt så kan nya kärl utvecklas vid sidan av det förträngda och överta dess funktion. Helt fantastiskt, eller hur!?
Regelbunden motion är bland det absolut bästa som man kan göra för att förebygga och behandla hjärt- och kärlsjukdomar. Men om man har haft en infarkt eller har en svårare hjärtsjukdom är det bäst att prata med sin läkare och tillsammans se över en passande träning.
Träning på recept... (fortsättning imorgon)

Andra bloggar om: ,

onsdag, april 18, 2007

Motion - högintensiv träning

(fortsättning från igår)
...Sedan har vi då högintensiv träning.
Det innebär träning vid höga eller mycket höga pulser som 10 - 30 slag under maxpuls. Den upplevs som ansträngande eller mycket ansträngande. Unga vältränade kan ha en maxpuls på över 200 hjärtslag per minut.
Det man ska komma ihåg är att högintensiv träning till skillnad från lågintensiv träning bara vänder sig till de som redan har byggt upp en god grundnivå vad det gäller kondition, styrka och smidighet.
Högintensiv träning tär främst på kroppens kolhydratförråd, glykogen.
Ett exempel på sådan träning är intervallträning med olika långa intervaller.
Vad det gäller hälsoeffekter... (fortsättning imorgon)

Andra bloggar om: ,

tisdag, april 17, 2007

Motion - lågintensiv träning

(fortsättning från igår)
...Lågintensiv träning och dess fördelar är något som mer har börjat komma fram.
Det är en motion som tränar hjärtat redan vid en lägre ansträngningsgrad som en puls på 100 - 140 slag/minut. Den upplevs som lätt eller något ansträngande.
Några exempel är raska promenader, stavgång, simning, cykel- och längdskidåkning, trädgårdsarbete och långfärdsåkning på skridskor. Meningen är att man ska bli lite varm men inte genomsvettig.
Den passar de allra flesta, nybörjare, otränade, äldre och personer med olika typer av besvär som övervikt, cirkulationsbesvär, diabetes och belastningsskador i skelett och leder.
Lågintensiv träning ger i första hand god cirkulatorisk träning, med det menas att den förbättrar hjärt- och lungfunktionen. Den belastar också hjärta och lungor minimalt. Däremot ger den inte någon direkt ökad muskelstyrka och smidighet.
Vid lågintensiv träning förbränns i huvudsak kroppsfett samtidigt som hunger/mättnadssignalerna fungerar bättre.
Det är bra om man kan få in den här typen av träning minst en timme per dag.
Sedan har vi då... (fortsättning imorgon)

Andra bloggar om: ,

måndag, april 16, 2007

Motion

Nu när våren är här och det går mot sommar börjar de flesta tänka ännu mer på motion. Motion för att det är härligt och möjligt utomhus för andra än vintersportfantaster och motion för att det snart är dags för sommarkläder och badstrand.
Motion är, i lagom stora doser anpassat till den person man är, alltid bra för kroppen. Människokroppen är byggd för rörelse.
Om man nu är en person som har svårt för att sätta igång och träna eller tiden inte räcker till alla gånger så kan man i alla fall försöka röra på sig i vardagen. Ni vet det som man ofta hör, ta trappan istället för hissen, gå en station längre till tunnelbana eller buss och allt som det i övrigt går att komma på för att röra på kroppen. Då kan man vara nöjd med att man ändå gör det lilla man kan, att rörelse även på den nivån har en betydelse och är viktig, för det är den.
Men om man nu har bestämt sig för att träna är det viktigt att hitta något som är roligt och passar en som person och passar in i ens liv.
Träning kan delas in i lågintensiv och högintensiv.
Lågintensiv träning... (fortsättning imorgon)

Andra bloggar om: ,

fredag, april 13, 2007

Grönt te - tillredning

(fortsättning från igår)
...Så har vi då detta med tillredning av grönt te.
För en kopp behövs det ca två teskedar te, om jag nu utgår från lösviktste.
Vattnet ska inte vara kokhett utan runt 70 grader till 80 grader annars är det risk för att man "skållar" teet, som det kallas. Det påverkar nyttoeffekten, om man nu tycker att den är viktig.
Sedan ska det dra två, tre minuter, inte mer, för då kan det hända med grönt te att det blir kärvt och bittert.
Ja, och sedan är det "tea time".
Trevlig helg!

Andra bloggar om: ,

torsdag, april 12, 2007

Grönt te - så dricker jag

(fortsättning från igår)
...Själv bestämde jag mig för att det gröna teet skulle vara nyttigt i första hand. Jag dricker det som man gör i Kina, utan smaktillsatser med däremot inte i lösvikt som man gör där.
Vanligtvis dricker jag svarta smaksatta teer i lösvikt. Nu fick det bli ett ickesmaksatt krav- och rättvisemärkt påste, Kung Markatta. En vän till mig som är mer insatt i saken rekommenderade det och jag tänkte att det är ok att börja med ett påste. Men snart ett år senare är det fortfarande kvar. Jag gillar det. Smaken är lite svagt nyponaktig. Jag brukar köpa det på konsum.
Idag, fredag 6 november 2009, skulle jag vilja göra ett tillägg vad det gäller det gröna påsteet från Kung Markatta. Det har blivit stora tidningsrubriker om att det innehåller bekämpningsmedel trots att det är kravmärkt. En anledning kan vara att det blåser in bekämpningsmedel från omkringliggande odlingar vilket är den troligaste anledningen eftersom halterna annars borde vara högre men det ska undersökas närmare. Själv tänker jag i alla fall byta temärke. Jag tänker prova det gröna påsteet från Clipper som har märkningen "Soil Association Organic Standard". Det var det enda av nio testade sorter som inte innehöll några spår av bekämpningsmedel. Vill du läsa mer så kan du gå in på artikeln som Helsingborgs Dagblad publicerade torsdagen 5 november 2009 "8 av 9 gröna påsteer innehåller gift".
Idag, lördag 7 november 2009, skulle jag vilja göra ytterligare ett tillägg om det gröna påsteet från Kung Markatta. Enligt en artikel i Dagens Nyheter idag så står det att efter nya prover på samma laboratorium så kunde man inte hitta några som helst rester av bekämpningsmedel i teet. Man gjorde nu en undersökning på ett större underlag. Eurofins som gjorde testerna har ingen förklaring till de olika resultaten. Det var tur för Kung Markatta att det hela redde ut sig så snabbt men jag kan tycka att det hade varit ännu bättre om dessa tester hade tagits på en gång innan det blev stora felaktiga tidningsrubriker.
Så har vi då detta med tillredning... (fortsättning imorgon)

Andra bloggar om: ,

onsdag, april 11, 2007

Grönt te - smaksatt eller...?

(fortsättning från igår)
...Många människor tycker inte att grönt te smakar så gott, i alla fall inte i början, det kan smaka lite hö. Då kan man välja ett te med smaktillsatser.
NK i Stockholm har ett gott te om man är van vid smaksatta teer och vill fortsätta med det eller ha det vid en övergång. Det heter "Grönt och skönt" och innehåller bl a smultron och citron.
Annars kan man gå till "The Tea centre of Stockholm". En teaffär med mycket att välja på. Vid disken finns det tio glasflaskor med smaksatta gröna teer så att man kan lukta i lugn och ro. Det finns också ett stort sortiment icke smaksatta teer från olika länder i olika former.
Själv bestämde jag mig för... (fortsättning imorgon)

Andra bloggar om: ,

tisdag, april 10, 2007

Grönt te - hälsoeffekter

Grönt te är någonting som verkligen har blivit mer populärt den sista tiden. Med den sista tiden tänker jag de sista ett, två åren. Men då kanske man istället ska säga "fått revansch" eftersom det egentligen var det första teet som kom till västvärlden men sedan fick stå tillbaka för det svarta teet under 1800-talet.
Det gröna teets återintåg handlar mycket om hälsoeffekter. Enligt nya rön, i alla fall för oss i västvärlden nya rön, kan vi sänka risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Jag läste att kvinnor endast behöver dricka en kopp grönt te för att uppnå hälsoeffekt medan män behöver dricka fem koppar för att uppnå samma effekt. Sant eller inte. Det fick mig att ta mig i kragen och göra det som jag så länge hade tänkt, införa det gröna teet i mitt liv, jag som egentligen är en stor fantast av svarta teer. Minst en kopp grönt te per dag blir det numera.
Så vad väljer man för grönt te?
Många människor... (fortsättning imorgon)

Andra bloggar om: ,